Nu Àr valet över och politikerna, som skrikit halsarna hesa över hur viktig skolan Àr, har mangrant tystnat. Nu Àr det lugnt och skönt till nÀsta valrörelse, och de visar mycket lite intresse för skolan igen.
Vi som gÄr, som arbetar eller skickar vÄra barn till skolan kan konstatera att de Ätstramningar som man gjort under tidigare Är i budgetbalansens namn med större barngrupper och mindre pedagogtÀthet som följd nu börjar mÀrkas allt tydligare. De stora barn- och elevgrupperna finns överallt, den tid som Ätminstone dunkelt var tÀnkt till undervisning Àts upp av utÄtagerande barn som pockar pÄ pedagogernas odelade uppmÀrksamhet och nÀr vÀl arbetsklimatet Àr sÄ pass drÀgligt att nÄgon undervisning skulle kunna ske ringer klockan för rast.
De resurser som tidigare kunnat hjÀlpa dessa elever Àr avvecklade under förevÀndningen att den resurs- och spetskompetens som hade samlats skulle ut pÄ skolorna. Men ingen i korridorerna, pÄ lÀrarrummen eller pÄ skolgÄrdarna har sett röken av detta resurstillskott. Personalen fÄr klara barn- och elevgrupperna bÀst de kan, politikerna kan ju glÀdjas sig Ät en budget i balans i alla fall.
Att sedan skola och omsorg gÄr pÄ knÀna kan de sÀkert ha överseende med, Ätminstone fram till nÀsta valrörelse.