Händelsen i Vimmerby, där en hönsägare åtalas för att ha svultit ihjäl uppemot 500 hönor och förvarat levande bland döda i en container, väcker starka reaktioner. Kommentarer som “monster”, “vidrigt” och “hoppas han får ett straff som svider” dominerar sociala media flödet. Men denne ägare är inte unik. Det verkligt skrämmande är att systemet som möjliggör detta är helt lagligt – och vardag.
I Sverige dödas runt 6 miljoner tuppkycklingar varje år direkt efter kläckning – eftersom de inte kan lägga ägg och därför är ekonomiskt värdelösa (1). Det gäller både konventionell, ekologisk och KRAV-märkt produktion. Även i “bättre” system lever hönorna i stora flockar med hög stressnivå, fjäderplockning och benproblem som följd – något som Länsstyrelsen och Jordbruksverket har påtalat upprepade gånger (2).
Inte ens i självhushåll slipper hönor undan utnyttjandet. Ägghönor i dag är resultatet av avel som tvingar deras kroppar att lägga upp till 300 ägg per år – en enorm ökning från de 10–15 vilda hönor lägger naturligt. Det leder till kalkbrist, benbrott och utmattning (3). Och även i dessa småskaliga system sorteras tuppkycklingar ofta bort, säljs eller dödas.
Självhushållets “egna ägg” må kännas snälla – men de befäster samma norm: att det är naturligt och nödvändigt att använda ickemänskliga djur för våra behov.
Men det är inte nödvändigt. Vi behöver inte ägg för vår hälsa – det finns växtbaserade alternativ som både bakar, binder och smakar lika bra.
Vill du inte bidra till död, sortering och lidande? Sluta betala för det! För inget ägg är fritt från lidande – bara från vår ovilja att se det.
Johanna Månsson
Källor: 1, Jordbruksverket 2, Riksrevisionen 3) Djurens Rätt