Vasti Fungmark föddes den 18 juni 1929. Hon växte upp i torpet Ersbo tillsammans med pappa Josef och mamma Signe och två äldre systrar. De levde ett enkelt liv utan elektricitet fram till 1944 och åkte med häst och vagn när de behövde, men oftast fick de gå. Vasti fick sin första, och enda, cykel när hon var nio år. Samma cykel användes ibland av hennes barnbarn när de var små på 1980-talet.
Vasti använde tiden väl och tyckte redan som barn om att lära sig nya saker. Som ung gick hon med i SLU, nuvarande CUF. Hon fortsatte vara politiskt aktiv i Centerkvinnorna och i kommunpolitiken i Vena och Hultsfreds kommuner. Hon tog körkort 1958 och var en aktiv person som bland annat ägnade sin tid åt Hem- och Skolaförening, Studieförbundet Vuxenskolan i Vena och Hembygdsföreningen.
1950 gifte hon sig med sin Thorsten och flyttade till hans hemby Dalsebo som de båda kom att älska resten av livet. Där hade de ett litet lantbruk. De fick fem barn, en flicka och fyra pojkar.
1951, samma år som dottern Eva-Lena föddes, kom ett sommarbarn från Göteborg, Ingegerd. Hon blev som en andra dotter i hemmet. Sonen Johnny dog hastigt 2013. De fick tio barnbarn och idag finns även elva barnbarnsbarn. Barnbarnen tillbringade många lov i Dalsebo och husen finns kvar i familjen.
Vasti trivdes i trädgården som alltid var välskött, och med att väva och spinna, fläta och måla korgar, slunga honung och hålla kurser inom olika hantverk. Hon sjöng och gav ut flera böcker, både med egna dikter och om sitt liv plus att hon var mycket delaktig i boken om Dalsebo by. Bland flera utmärkelser fick hon 1977 Hultsfreds kommuns kulturstipendium ”För insatser och bevarande av hemslöjds- och bygdetraditioner”. 1968 fick hon Vimmerby Tidnings pris ”För hedrande husmodersgärning” genom Norra Kalmars Hushållningssällskap.
Thorsten förlorade synen på 90-talet och Vasti sa ofta ”Jag har ögonen och Thorsten har minnet” och så var det. De fortsatte att vara aktiva och sociala med många vänner.
Vasti hade en stor livsglädje och var aktiv, social och levde ett långt och rikt liv fram tills Thorsten gick bort 2018 och hon fick diagnosen Alzheimer. De sista åren bodde hon på Klockargården i Vena där hon trivdes och kände sig hemma. Hon hade svårt att minnas vänner och familj och hon tappade orden, men hon mindes musik och sjöng med i sånger precis som hon alltid gjort.
Vasti gick bort den 2 augusti 2021. Vi är många som saknar henne.