Kunskap är en förutsättning för bildning, men det behövs mer än så för att uppnå kvaliteter som ökad omdömesförmåga, ökad empatisk förmåga och en ökad grad av ett demokratiskt och jämlikt samhälle, skriver krönikören.
En nära vän berättar om livet på folkhögskolan. Hon minns inspirationen från engagerade lärare och alla timmar hon satt tillsammans i små grupper och livligt diskuterade en bok utifrån utmanande frågor. Känslan av friheten att ta till sig kunskap man är intresserad av, få diskutera och kritisera. Få bilda sig!
Jag lyssnar på historieprofessorn Sverker Sörlins bok Till bildningens försvar med underrubriken Den svåra konsten att veta tillsammans. Är du intresserad av kunskap, bildningens betydelse för demokratin och en human hållbar värld – läs hans bok!
Han skriver om mycket som jag också tänker. Som att kunskapsvolymen av vårt vetande växer med astronomiska mått. Men världen blir trots detta bara delvis bättre – delvis blir den faktiskt sämre. Hur går det ihop? Ökad forskning och mer kunskap sägs ju vara en förutsättning för att rädda oss från klimatkollaps och skapa drägliga levnadsvillkor för alla arter. Men trots kunskapsexplosionen fortsätter fossilförbränning, krig, svältkatastrofer, missbruk, kriminalitet.
Här kommer nästa tanke som jag delar med författaren. Ökad kunskap behöver inte ge en ökad bildning. Kunskap är förutsättning, men det behövs något mer om vi med bildning menar ökad omdömesförmåga, ökad empatisk förmåga, ökad grad av demokratiskt och jämlikt samhälle.
Jag tycker att jag är med om att ge möjligheter till bildning i mitt jobb ibland. Senast förra veckan på en handledarutbildning. Kursmodulen innehöll fördjupning av teorier, träning att handleda inspirerad av olika modeller, reflektion om egna styrkor och fallgropar i handledarrollen, utrymme till att experimentera med nya förhållningssätt. Sista dagens eftermiddag delar vi lärandet genom att berätta vad man tar med sig. Det är då jag får upplevelsen av bildningsresan vi gjort tillsammans. Var och en redovisar helt unika personliga läranden. Tillsammans skapar detta ett gemensamt vetande om hur mycket det finns att lära sig om att vara handledare. Vi sitter alla berörda och tacksamma för denna kollektiva vetskap och engagemang som gruppen skapat tillsammans. Viljan växer att lära mer. Förmågan att psykologiskt hantera komplexitet ökar. Alltså, vi lever i den stunden bildningens fundament.
Jag träffar en ung kille och vi talar om hans gymnasieskola. Mycket är bra men han är frustrerad över en lärare som han egentligen gillar mest. En lärare som är ”enormt engagerad” i sitt ämne och alltid har livliga diskussioner i klassrummet. Man vill inte sluta för det är så spännande, säger han. Men frustrationen då? Jo den här läraren är den enda som vägrar lämna ut listor på vad eleverna ska kunna för att få högsta betyg. Alla andra lärare på skolan gör det för att det ska bli enklare att plugga till provet…
Skolans kunskapssyn har blivit teknologiserad. Matte och svenska är kärnämnen som ska prioriteras. Självklart är dessa ämnen viktiga men lärandet i alla andra ämnen ger kunskaper som kan bli bildande och om det talas det inte mycket. En bildande kunskapssyn är till för att skapa en bättre värld för alla, inte bara för att den enskilda eleven ska kunna göra sin egen karriär. En bildande kunskapssyn är kopplad till en demokratisyn. Den har byggt vårt land under 150 år genom gemensamma folkskolor och enhetsskolor, folkhögskolor, bildningsförbund, studiecirklar som betonat folkbildning och allmänbildning för alla som viktiga i samhällsbygget. Att läsa och reflektera tillsammans, föra kritiska diskussioner, dela personliga erfarenheter. Så långt från digitala mediers snabba kontaktlösa kommentarsfält.
Lasse Övling.
Men det fantastiska med livet är att det ofta går att starta om, på ett nytt sätt. Nu går jag på en slags folkhögskola, jag är med i en ”tankesmedja”. Vi träffas för att samtala om samhällsfenomen, vi inspirerar varandra att läsa, vi bjuder in gäster – allt för att bilda oss, tillsammans. Det känns meningsfullt. Var har du din variant av bildande folkhögskola?