Asta Karlsson kan med rätta tituleras Västerviks mognaste 25-åring. Eller yngsta 100-åringen, om man föredrar.
När Asta Karlsson föddes den 29 februari 1924 sa de på BB: ”Den flickan blir inte gammal”. Hon föddes nämligen på skottdagen. Nu fyller hon snart 100 år – och dessutom på sin "riktiga" födelsedag.
Hur känns det att fylla 100 år?
– Det känns som vanligt, säger Asta.
Asta Karlsson växte upp med fem syskon, fyra systrar och en bror, i Västervik.
– Min pappa var träarbetare och han var med och byggde Västerviks BB, berättar hon.
Själv fick Asta fem barn, två söner och tre döttrar. Det första barnet när hon var tjugoett år och det femte när hon var fyrtio år. Hon var hemmafru, trivdes med det och hade fullt upp med alla barn.
Asta må ha bra gener för att bli gammal, men samtidigt har hon levt ett hälsosamt liv.
– Jag har alltid ätit lagom stora portioner och tänkt på vad jag äter, inte varit nykterist men varit måttlig i det mesta. Blandad kost, hemlagat och fisk två gånger i veckan, säger hon.
Vad minns du från din barndom?
– Vi badade i Kvännaren och på Lysingsbadet, säger hon och ler.
Asta Karlsson fyller 100 år den 29 februari 2024. Det blir den 25:e gången som hon får fira sin födelsedag på den rätta dagen, eftersom den bara infaller vart fjärde år.
När har livet varit som bäst?
– Som barn bodde vi nära Folkets park, vi fick årskort dit i 14 år. Jag är uppvuxen i parken på somrarna. Det var mycket musik och dans och mamma kom dit med mat, säger Asta.
Familjer med engagerade föräldrar fick årskort till parken och Asta gick på många operetter.
Det var också där i parken, på en inomhusdans, som hon vid 16 års ålder träffade sin blivande man Kalle.
– Han bjöd upp mig till dans.
Under kriget blev Kalle inkallad under två år. Då cyklade Asta och en väninna en natt för att för att möta upp sina män i Linköping. De cyklade hela natten.
– På morgonen stannade ett tåg med alla soldater. Vi polletterade cyklarna och åkte hem tillsammans.
Asta och maken hade aldrig bil så det blev till att gå och cykla överallt.
Asta Karlsson har alltid levt ett socialt liv. Nu är de flesta vänner döda, men barnen hälsar ofta på henne. Här dottern Heléne Nilsson.
Kalle gick bort innan han hann fylla 63 år och det var tungt för Asta, men hon har alltid haft en stark livsglädje. Hon har alltid varit igång, cyklat och gått på gymnastik och levt ett socialt liv. Nu är vännerna döda men hennes barn kommer ofta och hälsar på henne i lägenheten på Strömsgatan i Västervik. Där har hon bott sedan åttiotalet.
– Jag trivs bra här, jag uppskattar närheten till centrum, säger hon.
Den 29 februari inträffar ju bara vart fjärde år, firar ni lite extra då?
– Nej, vi har inte firat mer vart fjärde år.
Som liten var hon orolig över om hon skulle firas men det blev alltid kalas, ofta den sista februari.
– Jag fick alltid presenter, säger hon och skrattar.
Ett stort intresse har varit att måla. Tavlorna har Asta själv målat.