Nathalie växte upp i Västervik där hon gick ett år på gymnasiet. De andra åren gick hon i Stockholm eftersom hennes mamma flyttade dit. Efter gymnasiet flyttade hon till nordvästra Italien, Genua, där hon jobbade som au pair och blev kvar.
– Jag trivdes så bra så jag ville inte lämna Genua. Jag stannade kvar i familjen i tre år och tog hand om två tvillingtjejer som då var två och ett halvt år när jag kom dit, säger Nathalie.
I dag har hon bott där i snart tolv år och är sambo med advokaten Alessandro som hon varit tillsammans med i åtta år.
– Vi funderar på att flytta till Västervik för jag saknar min syster och hennes barn. Det skulle också vara kul för min pojkvän att testa något nytt. Vi tycker mycket om naturen i Västervik, säger hon.
Nathalie är konstnär, hon målar tavlor. Inte sällan stora tavlor med mycket färger och former. Hon har studerat fem år på konstakademin i Genua, Accademia Ligustica di Belle Arti, och den ligger på Genuas huvudtorg "Piazza de Ferrari". Intresset för konsten har alltid funnits där och hon har alltid, så länge hon kan minnas, målat.
– När jag träffade min pojkvän 2012 hade jag tänkt åka till Australien men istället tänkte jag om och kom på att jag ju kunde studera på konstakademin. Jag hyrde ett rum med andra studenter och gick där i fem år.
Skolan var som en dröm, berättar hon. Nathalie fick läsa kurser som innefattade både keramik, fotografi och många teoretiska kurser.
– Det var jättesvårt i början då jag läste på italienska men inom ett år hade det släppt, säger hon.
Utbildningen på tre år gav henne en kandidatexamen och sen en magisterexamen på två år. I höstas tog hon examen.
– Jag kanske vill bli bildlärare om jag flyttar till Sverige, säger hon.
Drömmen är att kunna leva som konstnär men att kombinera det med att jobba deltid som lärare. Hon använder sig av oljefärg när hon målar.
– Det blir oftast stora tavlor, 120 gånger 80 centimeter.
Hon har redan haft en del utställningar tillsammans med andra.
– Jag har sålt en del, nu har jag ju börjat måla mycket mer än när jag studerade, då var det svårare att hinna med det, säger hon.
Oftast målar hon abstrakt, figurativt, inte sällan kroppar men hon gör även realistiska tavlor med akryl och då målar hon ofta av pumpor som olika porträtt.
– Jag väljer ut pumpor som jag upplever poetiska, på en marknad. Jag målar av en pumpa på en vecka för sen blir den för gammal. Jag målar den som ett porträtt. De blir nästan som självporträtt varje år.
Hennes examensarbete blev en barnbok om en noshörning som flyger och hittar en pumpa, baserad på olika bilder som hon målat och illustrerat.
Du verkar ha en förkärlek för pumpor, berätta.
– Pumporna är lite som livet, tiden som går hela tiden, när jag målar av en pumpa är det som att jag "sparar" tiden, stannar tiden. För en stund är jag helt närvarande, och koncentrerar mig på bara pumpan mitt emot, innan dagsljuset försvinner.
Vad är det viktigaste du fått lära dig på akademin?
– Jag tror det är kombinationen av varierande kurser och professorernas olika specialområden, liksom vikten av att kunna historiken för att förstå nutiden och därmed tolka vart vi är på väg. Att vara konstnär är inte bara det vi skapar, det är också en känslighet och öppenhet mot världen och samhället som vi lever i, säger Nathalie.
