Irman har fyllt 40 – men än vill han inte lägga av

– Jag lovade henne för länge sen att då ska jag lägga ner det här. Men då hade jag ju inte räknat med att jag skulle operera knäna. Eller med pandemin, säger han.

– Så nu tycker han att han kan köpa sig ett år till, skrattar Alexandra.

– Jag skulle vilja gå en match till i alla fall, någonstans på hemmaplan, säger Irman.

MMA står för Mixed Martial Arts och Irman är tvåfaldig världsmästare i tungvikt, 2016 och 2017. Han har dessutom medaljer i flera valörer, inklusive guld, från EM, och har även vunnit asiatiska mästerskapen. Han har hunnit med att proffsfajtas i ett antal år nu, trots att han faktiskt inte började med kampsporten förrän han var 30.

Irman Smajic vann sina andra MMA-fight, i första ronden mot Ivan Visic.

Foto: Claes Nilsson

Hemma hos familjen i villan i Västervik är det full rulle. Döttrarna Selma och Alma har jullov och har ugnen full av kakor. Franska bulldoggen Molly kommer och hälsar glatt vid dörren. De åtta papegojorna larmar om att det kommit in en främmande person i huset.

Irman själv kommer infarande en stund efter utsatt tid.

– Du anar inte vilken dag jag har haft! säger han samtidigt som han pustar ut i soffan.

Just nu jobbar han återigen som tandhygienist, efter några års uppehåll, då han förutom kampsportskarriären arbetat på behandlingshem och extraknäckt som dörrvakt.

– Det känns jättebra att vara tillbaka inom tandvården, jag trivs jättebra där jag är nu.

Han har också använt det senaste året till att återhämta sig efter två stora knäoperationer där han lagat korsband och menisk på båda sina knän, samt ledband på det ena. Han valde att göra båda operationerna med ganska kort mellanrum, för att han inte skulle behöva vara i rehabilitering alltför länge.

– Jag hade sådana där skenor på mig för att kunna gå, och det blev rätt kämpigt ett tag.

Men nu har han börjat komma igång och träna igen. Mest gym har det blivit, men Irman satsar på att börja med MMA-träning inom en snar framtid.

– Jag har testat lite för att se vad knäna håller för och nu ska vi börja lägga om kost för att komma i tävlingsform.

Irman Smajic upptäckte att han hade vad som krävdes för att lyckas inom kampsporten och då valde han att satsa fullt ut.

Foto: Rebecca Candevi

Irman är också aktuell på fler sätt under våren. Under en tid har ett tv-team filmat honom för en dokumentär om MMA-sporten. Den kommer att följa några olika utövare i olika stadier av sin karriär. En av dem är alltså Irman.

– Filmen ska sändas på SVT sedan.

Under våren har han också planer på att starta en MMA-klubb i Västervik tillsammans med vännen och före detta boxaren Majid Jelili.

– Det finns ingen i Västervik just nu och jag tycker att jag har rätt mycket kunskap som jag gärna skulle vilja dela med mig av. Och det är mitt sätt att tagga ner lite grann.

Irmans livshistoria börjar inte i Västervik, utan i Bosnien, i den lilla staden Glamoc, där han bodde med sin familj, mamma, pappa och en syster. 1996, efter att kriget i Bosnien till största delen var över lämnade de landet för Sverige.

– Vi kom hit för att min syster var sjuk och vi hamnade i Flen.

Det var där han växte upp och efter gymnasiet utbildade sig till tandhygienist. Han fick sitt första jobb i yrket i Mörbylånga, men sedan blev han erbjuden en tjänst inom specialisttandvården i Västervik.

– Det var väl 2005. Jag tänkte att jag stannar ett tag och suger åt mig så mycket kunskap jag kan innan jag drar vidare. Men stan växte på mig och jag är glad för det, säger Irman, som blivit kvar sedan dess.

Irman Smajic med familj, sambon Alexandra, barnen Alma och Selma, samt hunden Molly. De har stöttat Irman under hela kampsportskarriären och är myckte stolta över honom, även om det förstås har varit jobbigt att han varit borta så mycket när han tränat inför en tävling eller en match.

Foto: Anna Persdotter

Det var lite på samma sätt, av en slump, som han ramlade in på MMA-banan. Han var överviktig och otränad och ville gå ner i vikt. En kompis tipsade honom om ett MMA-gym i Linköping, så han packade sin väska och åkte dit.

– Jag behövde en ny utmaning i livet. Och jag fastnade med en gång, från det första tillfället.

Men att han skulle tävla och satsa på en proffskarriär fanns inte ens i tankarna. Efter att ha tränat i omkring ett år fick han frågan om att tävla och ställde upp ett antal matcher i grappling och submission wrestling, där man använder grepp och kast snarare än slag och sparkar för att få motståndaren att ge upp.

Sedan fick han erbjudande om att gå en match i MMA B, då kallat shootfighting.

– Det är som MMA, men det är inte tillåtet att slå och sparka när man är på marken, förklarar Irman.

Han fick storstryk mot Tobias Morsing som, fick Irman veta efteråt, tidigare hade 13 SM-guld i brottning.

– Jag blev kastad som en vante!

– Det var en ny erfarenhet för Irman, han är inte van vid att någon kastar omkring honom, säger Alexandra och blinkar åt Irman.

Men matchen gjorde ändå att han kvalade in till SM och han blev sporrad att ta sig vidare.

– Jag kände att "fan, jag kan inte åka ut på en förlust, jag måste känna hur det känns att vinna först".

Så det blev en tur till SM, där det visade sig att det inte fanns någon annan deltagare i hans viktklass. Så Irman flyttades upp till MMA A. Och efter att flera backat ut även här stod han plötsligt med SM-guldet. Utan att ha gått någon match.

Och ännu konstigare, plötsligt blev han erbjuden att åka och tävla i VM i Las Vegas.

– Jag sa till förbundskaptenen att: "Är det säkert att du vill att jag ska ställa upp? Du vet att jag inte gått någon riktig match, va?"

Det ville han och Irman tackade ja. Så kom det sig att han gick sin första MMA-match mot den regerande världsmästaren och förlorade på delat domslut. Två domare höll motståndaren som segrare, och en höll på Irman.

Han slutade på en femteplats i tävlingen och bestämde sig för att satsa på riktigt. Året efter blev han världsmästare för första gången.

Vad säger döttrarna om din MMA-karriär? Är de oroliga för att du ska bli skadad?

– De har väl lite växt in i det, men jag vill inte att de ska se mina matcher live. Selma gillar det inte så mycket, men Alma tycker det är spännande, säger Irman.

– Den senaste matchen var jag mest orolig, säger Alma.

Det var innan Irman fixat sina knän, och efter att han drabbats av en köttätande bakterie under en träningsresa till Kanarieöarna, så han var inte på topp.

Matchen slutade med en förlust och det är inte så han vill avsluta sin karriär.

Irman Smajic och papegojan Lola, samt dottern Alma.

Foto: Anna Persdotter

Något som också ligger Irman varmt om hjärtat är de välgörenhetsprojekt han är engagerad i. Han har tidigare rest med Tandläkare utan gränser, och hoppas kunna göra så igen och när han är i Stockholm och tränar ägnar han sin lediga tid åt att dela ut mat åt hemlösa.

Och så är det papegojorna. Familjen har nu åtta, och Irman räddar och omplacerar även åt andra.

– Det finns många fåglar i Sverige som inte har det bra. Jag tycker de är fascinerande djur och vill hjälpa till om jag kan.