I ett av rummen stÄr mormor Elsas tramporgel. En tidigare version av kungafamiljen blickar ner frÄn vÀggen.
â Vi hade inte kunnat trĂ€ffa mamma och pappa i Hultsfred annars, under hela den hĂ€r tiden, sĂ€ger Mirja Sörberg.
Hon har alltid sjungit, under sin uppvÀxt i Lönneberga och Hultsfred. En vÀn i familjen som var musiklÀrare sa "det hÀr kommer att bli nÄt av", och hon fick rÀtt. Morfar och pappa sjöng i kyrkokörer, men Mirja hade siktet instÀllt pÄ en annan scen.
â Som ung ville jag bli musikalartist. Jag gick pĂ„ Södra VĂ€tterbygdens folkhögskola, och kom sen in pĂ„ Musikhögskolan i Ărebro.
DÀr hÀnde nÄgot som skulle förÀndra hennes liv. Hon fick för första gÄngen gÄ pÄ opera.
â Vi sĂ„g PĂ„ Sicilien och Pajazzo och jag blev HELT KNOCKAD. Det var en sĂ„ stark upplevelse. SĂ„ sen gick jag bara till sĂ„ngpedagogen och sa: "Nu vill jag sjunga opera".
Vad var det som var sÄ starkt?
â Allt! Hela upplevelsen. Och en rolig sak, det var Knut Hendriksen som satte upp den och jag fick sen sjunga i kören nĂ€r han satte upp igen, sĂ„ cirkeln slöts.
Första gÄngen Mirja Sörberg gick pÄ opera blev hon helt knockad av upplevelsen. Nu sjunger hon hög sopran i operakören pÄ Kungliga operan.
En vanlig vecka arbetar Mirja Sörberg och resten av den 54 röster starka kören med minst tvĂ„, ibland tre, operauppsĂ€ttningar omlott. Medan den ena befinner sig pĂ„ repetitionsstadiet rent musikaliskt har en annan kommit till det sceniska, och sĂ„ smĂ„ningom sĂ„ lĂ„ngt som till genrep och förestĂ€llningar. Det Ă€r mycket att ha i huvudet â och halsen. Och samtidigt en ynnest att ha en av landets vackraste arbetsplatser, Kungliga Operan.
â Jag vill inte att de bygger om! Hellre dĂ„ bygga nĂ„got helt nytt, nĂ„gon annanstans. Det finns sĂ„ mycket historia i vĂ€ggarna pĂ„ operan, och tĂ€nk att vi stĂ„r pĂ„ samma scen som alla stora sĂ„ngare genom tiderna.
Hur ofta Àr du uppsminkad sÄ dÀr riktigt tjusigt?
â Det har förĂ€ndrats under de 21 Ă„r jag varit vid operan. Förut var det mer smink, korsetter och peruker â nu Ă€r det modernare. Samtidigt tror jag det finns nĂ„t i operans DNA, att det mĂ€nniskor söker Ă€r att komma in i upphöjd upplevelse med bĂ„de musik och det man ser. Ingenting kan jĂ€mföras med det, det Ă€r magiskt. Och om man ska locka en ung publik sĂ„ tror jag man ska ösa pĂ„, stĂ„ ut frĂ„n det vardagliga.
Tack vare torpet har Mirja Sörberg, född Johansson, kunnat trÀffa sina förÀldrar som bor i Hultsfred utan att utsÀtta dem för onödiga risker för covid 19-smitta.
Mirja Sörberg beskriver hur lĂ€tt det Ă€r att lĂ„ta sig sugas in och kliva in i en ny persona. Hon berĂ€ttar om sin kĂ€rlek till Mozart â "men han har sĂ„ lite kör" â och Puccini, Verdi, Wagner â "alla de stora romantiska"
Som sÄ mÄnga andra har operakören jobbat hemifrÄn lÀnge nu.
â Vi spottar ut enorma mĂ€ngder partiklar sĂ„ det visade sig att vi har ett av de farligare jobben! SĂ„ vi har repat hemma, min man i arbetsrummet och jag vid köksbordet. Senast jag var i operahuset var i februari för en digital version av Tosca, sĂ€ger Mirja.
Torpet i MÄlilla, Hagelsrums gÄrd, Àr frÄn 1890 och var tidigare statarbostad. Och bara nÄgra kilometer hÀrifrÄn föddes gammelmormor Hildur, i Djupsjöryd.
Mannen, det Àr Jan Sörberg, som ocksÄ sjunger i operakören. De trÀffades pÄ Operastudio 67 i Stockholm och har tvÄ döttrar tillsammans. Tack vare bra barnvakter har det gÄtt att sy ihop ett familjeliv med obekvÀma arbetstider och sena kvÀllar. Men ingen av döttrarna sjunger.
â Vi försökte med barnkör, men de fastnade inte för det.
Jag lovade en kollega med finskt pĂ„brĂ„ att frĂ„ga om ditt förnamn, Mirja. Ăr det finskt?
Mirja skrattar. Nej, inte alls. Det var först meningen att hon skulle fÄ heta Maria.
â Det var efter min moster som dog medan mamma var gravid. Men mina förĂ€ldrar Ă€ndrade sig. Jag blev istĂ€llet döpt efter fotomodellen Mirja Sachs, mamma tyckte att hon var sĂ„ vacker.
Glamouren! DĂ€r har vi den igen.