PÄ permission. Vera Gunnarsson och Siri Ritzén hade en helg pÄ hemmaplan innan resterande vÀrnpliktssoldater rycker in i Revinge. Det bÀsta med att vara hemma? "Kunna sova ut", menar de bÄda.
SÄ sammanfattar tjejerna sin första tid hos Försvarsmakten. Deras Ärskull, 2004, Àr den sjÀtte kullen ungdomar som lyder under vÀrnplikt i modern tid.
â Det var skönt att fĂ„ rycka in direkt efter skolan. Annars hade man bara gĂ„tt runt och vĂ€ntat och funderat över vad man skulle göra, sĂ€ger Vera.
Vi trĂ€ffar henne och Siri i centrala VĂ€stervik morgonen efter att de kommit hem för helgpermisson. Det Ă€r deras andra mĂ„nad i lumpen och senast de var hemma i VĂ€stervik var för tre veckor sedan â i mitten av juli. Sommaren spenderas lĂ„ngt ifrĂ„n den kustidyll de Ă€r uppvĂ€xta kring. De placerades pĂ„ P7, belĂ€gget vid Revinge öster om Lund, i det skĂ„nska inlandet.
â Det var inte mitt första val, sĂ€ger Siri, och Vera instĂ€mmer.
Mycket ska hinnas med pÄ hemmaplan. Familj, kompisar och utvilning. "IkvÀll ska vi fira en kompis som fyllt Är". Kollektivtrafiken mellan Revinge och VÀstervik bekostas av Försvarsmakten, men restiden kan variera mellan fem och nio timmar, berÀttar tjejerna.
Under mönstringen fick de önska olika befattningar som de skulle utbildas till. Plikt- och prövningsverket bedömde att de bÄda lÀmpades som gruppbefÀl inom armén och de fick sin inryckning förlagd bara veckan efter att de sprang ut frÄn det naturvetenskapliga programmet pÄ VÀsterviks gymnasium. Slumpen avgjorde att de hamnade pÄ samma regemente:
â Det var tryggt att kunna Ă„ka ner tillsammans första dagen, sĂ€ger Vera.
VÀl pÄ plats delades de upp och kom att tillhöra olika plutoner, men de springer pÄ varandra lite titt som tÀtt.
â Vera Ă€r nog den enda jag sĂ€ger förnamnet till. Ingen förstĂ„r vem jag menar nĂ€r jag sĂ€ger det, berĂ€ttar Siri och tillĂ€gger att det fortfarande Ă€r efternamn som gĂ€ller inom militĂ€ren.
Vera Gunnarsson utbildas till att arbeta med en soldatgrupp som kör lastbil. Fokus Àr pÄ att fÄ fram material till andra förband inom armén. Hennes utbildning Àr tolv mÄnader.
Under sommarmÄnaderna har de fÄtt gÄ en grundutbildning som varvats med ledarskapsutbildningar. Siri och Vera kommer att vara ansvariga för en grupp bestÄende av 5-6 soldater som framför fordon. Detta medför att de Àven mÄste lÀra sig sina fordon utan och innan sÄ att de vet hur de ska kunna hjÀlpa soldaterna om nÄgot gÄr sönder.
â Vi var 90 personer som ryckte in i juni, resten kommer i augusti, sĂ€ger Siri.
Vad gÀller könsfördelning menar de att det under gruppbefÀlsutbildningen varit en jÀmn fördelning:
â Vi var mĂ„nga, mindre tjejer, som ryckte in dĂ„. Men det gör ingen skillnad, vi förvĂ€ntas klara av samma som alla andra, sĂ€ger Vera.
Siri Ritzén kommer att leda en soldatgrupp som arbetar med Stridsfordon 90, en pansarvagn. Veckan innan intervjun har hon pluggat hÄrt för att lÀra sig sÄ mycket som möjligt kring fordonet. Hennes utbildning Àr 14 mÄnader.
Livet pÄ regementet upplever de bÄda som vÀlkomnande. MÄnga av de högre befÀlen Àr bara nÄgra Är Àldre Àn dem sjÀlva och vet vad det innebÀr att rycka in.
â Det Ă€r en kontrast mot skolan. HĂ€r fĂ„r man ta mycket större ansvar och lösa sina egna problem, berĂ€ttar Siri och fortsĂ€tter:
â Man skolas Ă€ven i artighet och först nu inser man att man kanske inte alltid hade sĂ„n trevlig attityd mot till exempel lĂ€rare och andra vuxna tidigare.
Regementet i Revinge ligger i nÄgot av en dödzon för mobiltÀckning menar Siri Ritzén och Vera Gunnarsson. Mobiltelefoner anvÀnds primÀrt i kasernena men ingen av dem saknar den som vÀrst. PÄ kvÀllarna umgÄs man med de övriga rekryterna och dÄ Àr det sÀllan nÄgon som Àr limmad vid telefonen.
De bÄda tror att lumpen Àr en utbildning som kommer att gagna dem i framtiden och rekommenderar alla som fÄr chansen att rycka in att göra det.
Under intervjun kommer vi in pÄ det som Àr oundvikligt: sÀkerhetslÀget. För visst, lumpen kan vara formande, lÀrorik och karaktÀrsbyggande. Göra mÀn av pojkar som man sa förr. Det gÄr dock inte att frÄngÄ att man ytterst trÀnar unga mÀnniskor till att döda. De har bland annat fÄtt förelÀsningar av krigsveteraner som gjort utlandstjÀnst i Àmnet om döden.
â Det finns Ă€ven bra stöd frĂ„n befĂ€len. Man pratar om döden och ytterst handlar det om att den personen du möter pĂ„ slagfĂ€ltet har som mĂ„l att döda dig, tillĂ€gger Siri.
Gemenskapen Àr det bÀsta med lumpen och tjejerna stÀller sig redan frÄgande hur det ska bli nÀr utbildningen Àr över nÀsta Är.
Ăven Sveriges spĂ€nda sĂ€kerhetslĂ€ge fĂ€rgar lumpartiden. Vi bad tjejerna att ta med sina uniformer för fotograferingen. Detta gick inte för sig dĂ„ man tillfĂ€lligt avrĂ„der rekryterna frĂ„n att resa i uniform med hĂ€nvisning till den senaste tidens Nato- och korandebatt. Lumpen kĂ€nns inte som nĂ„gon krigslek för tjejerna:
â NĂ€r vi mönstrade hade kriget i Ukraina inte pĂ„börjats. Men redan nĂ€r vi ryckte in poĂ€ngterades det att sĂ€kerhetslĂ€get förĂ€ndrats. Vi pratar dock vĂ€ldigt lite om Nato generellt sĂ€ger Siri.
I uniform, till vÀnster, syns Siri Ritzén och till höger Vera
Gunnarsson i fokus under en skjutövning. Försvarsmakten har en fotograf pÄ plats som dokumenterar utbildningen Ät dem som utbildas. Smidigt med tanke pÄ att det i regel rÄder mobilförbud om dagarna.
Tror ni att ni kommer att fortsÀtta inom det militÀra efter vÀrnplikten?
â Kanske. Det vi gjort hittills under grundutbildningen skiljer sig Ă„t rĂ€tt sĂ„ mycket frĂ„n vardagen som yrkesmilitĂ€r. Det Ă€r nĂ„got vi förbereds mer pĂ„ framöver. Jag vill Ă€ven utbilda mig i framtiden, troligtvis till civilingenjör, sĂ€ger Siri medan Vera flikar in:
â Jag Ă€r inte lika sĂ€ker pĂ„ om jag vill fortsĂ€tta. Samtidigt har jag inte heller riktigt bestĂ€mt mig för om eller vad jag vill plugga till.
Oavsett vilka utbildningar eller utmaningar som framtiden för med sig för tjejerna Àr de övertygade om att vÀrnplikten Àr nÄgot som de kommer att ha stor nytta av framöver.