I höst monteras ett första sÄ kallat vingsegel i full skala ihop i en torrdocka i Landskrona.
Vart och ett av dessa hÄrda segel, tillverkade av glasfiber och stÄl, kommer att vÀga 150 ton. De blir 40 meter höga, 14 meter breda och kan liknas vid lodrÀtt stÄende flygplansvingar.
Det handlar om att skapa lyftkraft, förklarar Niclas Dahl, vd för företaget Oceanbird.
ââVingseglen justeras hela tiden utifrĂ„n var vinden kommer och de Ă€r helt automatiska, sĂ„ att man fĂ„r rĂ€tt vinkel och sĂ„ mycket kraft som möjligt genereras framĂ„t. Det gör dem mer effektiva Ă€n vanliga segel.
Ingen kryssning
Den hÀr tekniska lösningen gör att fartygen inte behöver kryssa i motvind som vanliga segelbÄtar.
ââMed de hĂ€r kan vi segla vĂ€ldigt, vĂ€ldigt nĂ€ra rak motvind, sĂ€ger Niclas Dahl.
Visionen Àr att tekniken ska göra det möjligt att sÀnka koldioxidutslÀppen frÄn oljeslukande rorofartyg, containerfartyg och tankers med 90 procent, om de utrustas med maximalt antal vingsegel och hastigheten dessutom anpassas.
Men ett alternativ Àr att bara montera ett eller tvÄ vingsegel per fartyg för att anvÀnda dem som komplement till brÀnsledrift.
Oceanbird, som Àgs av Alfa Laval och rederiet Wallenius, börjar alltsÄ snart med konstruktionen av ett första vingsegel pÄ land. I maj nÀsta Är kommer sedan ett befintligt rorofartyg att utrustas med ett vingsegel och 2027 ska ett nybyggt fartyg med sex vingsegel stÄ klart.
ââSyftet Ă€r att vi ska göra vingsegel bĂ„de för existerande bĂ„tar och för nybyggnationer.
"MÄste göra nÄgot"
Med rĂ„dande oljepris kan investeringskostnaden för ett vingsegel tjĂ€nas in pĂ„ sjuâĂ„tta Ă„r eftersom brĂ€nsleförbrukningen pressas ner, enligt Niclas Dahl. Lagkraven ökar ocksĂ„ pĂ„ rederierna att sĂ€nka koldioxidutslĂ€ppen, exempelvis diskuteras en eventuell koldioxidskatt inom EU, konstaterar han.
ââNu kommer nya lagkrav pĂ„ den marina delen, dĂ€r du mĂ„ste göra nĂ„got. MĂ„nga redare sĂ€ger att âvi vill fortsĂ€tta som vi alltid har gjortâ, men det Ă€r inte ett alternativ.