Runt var tionde anställd under 30 år som arbetar på ett tjänsteföretag i Sverige har utsatts för kränkande särbehandling i arbetslivet under den senaste tolvmånadersperioden: 11 procent av kvinnorna och 9 procent av männen. Det visar en sammanställning av tusentals medarbetarundersökningar som Brilliant Future har genomfört åt företag och organisationer i Sverige under 2019.
Motsvarande siffror för servicebranschen är 9 procent av kvinnorna och 6 procent av männen, i bygg- och tillverkningsbranschen är siffrorna 7 procent av kvinnorna och 5 procent av männen, enligt undersökningen.
– En tolkning skulle kunna vara att personer inom tjänsteföretagen ofta har en högre utbildningsnivå och är mer medvetna om de här frågorna. En annan möjlig förklaring är att en högre andel tjänstemän svarar att den kränkande särbehandlingen kommer från en extern kund eller besökare, att det inte nödvändigtvis är kollegorna som utsätter varandra, säger Sofie Johansson, affärsutvecklingsansvarig på Brilliant Future.
Falsk självbild?
Unionens andra vice ordförande Marina Åman gör en annorlunda tolkning av statistiken, att det tvärtom kan finnas en lägre medvetenhet om problem med kränkande särbehandling i tjänstesektorn.
– Det kan vara en delförklaring, att man kanske har en självbild på arbetsplatsen om att vi inte har den här typen av problem. Det är väldigt olyckligt, eftersom det på nästan alla arbetsplatser finns möjlighet att förbättra sig, säger Åman.
Skillnaden mellan könen blir tydlig när svaren från de fyra branscherna bakas samman: 10 procent av kvinnorna och 6 procent av männen under 30 svarar ja på frågan om de har utsatts under det senaste året.
– Det är en jättestor skillnad. Jag tror att det ligger fakta bakom siffrorna, att kvinnor utsätts mer för kränkande särbehandling än män. Det kan också vara en medvetandefråga, där kvinnor på grund av sin historia och bakgrund är mer medvetna om vad en kränkning innebär, säger Johansson.
Malin Ackholt, ordförande på Hotell- och restaurangförbundet, nämner kvinnliga kockar som särskilt drabbade av kränkande särbehandling.
– Vi vet att jargongen i kök inte har varit okej, och att kvinnliga kockar har varit väldigt utsatta. I verksamheter där folk är lite mer förfriskade händer det också att serveringspersonal, både män och kvinnor, utsätts för kränkande tilltal, tafsande och liknande, säger Ackholt.
Kampanj mot machokultur
Byggnadsarbetareförbundet inledde en uppmärksammad kampanj under 2015 mot machokulturen i byggbranschen. Förbundets ordförande Johan Lindholm berättar att han då möttes av positiva reaktioner från många som länge känt sig trötta på hård jargong, men också av kritik från de som var rädda för att kampanjen skulle göra det ännu svårare att rekrytera kvinnor.
– Sedan visade det sig att det blev precis tvärtom. Vi lyfte på en del stenar som många inte trodde att just vi som fackförbund skulle lyfta på, säger han.
Fler kvinnor söker sig till byggbranschen i dag, förbundet har fler kvinnliga medlemmar och Johan Lindholm upplever större mångfald ute på arbetsplatserna.
– Det är klart att vi känner att vi är på rätt väg, men det återstår massor att göra. Det viktigaste är att inte sluta arbeta.
Statistiken bygger på svar från 42 000 medarbetarundersökningar som genomfördes på 68 företag och organisationer i Sverige under 2019. Kränkande särbehandling definieras som bland annat diskriminering, mobbning och sexuella trakasserier.