– Bara producenter som har de här produkterna ska betala. Där har vi till exempel tobaksbolagen, säger Petra Selander, handläggare på Naturvårdsverkets producentansvarsenhet.
Kommunernas kostnad för att hantera skräp som slängts på marken landade i fjol på totalt 430 miljoner kronor.
Det mesta är engångsprodukter. Två tredjedelar innehåller plast, visar skräpmätningen som görs på uppdrag av Naturvårdsverket. Cigarettfimpar är med 48 procent det vanligaste skräpet. Annat som innehåller plast och ofta slängs är muggar, lock och förpackningar för godis och glass.
Direktiv om engångsplast
Tillverkarna av engångsprodukter med plast är sedan årsskiftet skyldiga att betala nedskräpningsavgifter, som en följd av EU-direktivet om engångsplast.
Avgifterna, en kompensation till kommunerna, består av en rörlig produktavgift och en fast årsavgift.
Det innebär att exempelvis tobaksbolag som Swedish Match och Philip Morris ihop med andra företag nästa år ska betala runt 250 miljoner kronor i rörlig avgift, enligt Naturvårdsverket. Exakt hur mycket varje företag måste betala är inte klart än.
– Hur mycket en producent får betala beror på hur mycket de säljer på den svenska marknaden. Så ett stort företag som släpper mer produkter kommer att få betala mer, medan ett mindre företag får betala mindre, säger Petra Selander.
Initiativ från branschen
Den rörliga delen kommer att revideras utifrån hur kommunernas städkostnader ser ut år för år.
– Producenterna har krav på sig att jobba mer aktivt för att minska nedskräpningen. Ser vi att nedskräpningen inte minskar ska vi föreslå nya åtgärder till regeringen.
Vissa branschinitiativ har tagits, enligt Petra Selander.
– Ett är att tänka på designen på förpackningen, att inte göra den delbar i olika bitar. Sedan har vi också nya lagkrav för att minska nedskräpningen. Det är exempelvis att korken sitter fast på flaskan. Vi ser även information som ett viktigt instrument, att man som producent ska jobba mer för att få konsumenten att förstå vad nedskräpningen har för konsekvens.
