Utnyttjad arbetskraft ett växande problem

Statens insatser mot arbetskraftsexploatering får underkänt av Riksrevisionen. Myndigheten har funnit brister i alla delar av systemet. –Man behöver strama åt regelverket. En arbetsgivare ska veta att blir man påkommen blir det sanktioner, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Riksrevisionen har funnit stora brister i statens insatser mot arbetskraftsexploatering. Arkivbild.

Riksrevisionen har funnit stora brister i statens insatser mot arbetskraftsexploatering. Arkivbild.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-12-15 10:20

Oskäligt låga löner, för långa arbetsdagar och farlig arbetsmiljö är en del av verkligheten för personer som utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Exploatering av arbetskraft är ett växande problem som framför allt drabbar utländska personer, konstaterar Riksrevisionen.

Susanna Gideonsson pekar på den, enligt henne, alltför vidlyftiga arbetskraftsinvandringen, som är större än flyktinginvandringen, och regelverket kring densamma som en förklaring till att många råkar illa ut.

Håller med

Det är något som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) håller med om.

– Det finns en tydlig klassaspekt här. Därför är det bra att polisen har fått utökade möjligheter att göra tillslag mot exempelvis byggbranschen och restaurangbranschen utan att det behöver finnas en misstanke om brott, säger Morgan Johansson till TT.

Enligt Riksrevisionen beror bristerna framför allt på att regeringen inte gett myndigheterna tillräckliga mandat och tydliga uppdrag för att arbeta mot problemet, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

"Ett grundläggande problem är att ingen myndighet har överblick över vilka som drabbas och hur många de är. Utan kunskap är det svårt för regering och myndigheter att utforma effektiva insatser", säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.

Dåligt skydd

Bland annat konstaterar Riksrevisionen att det befintliga regelverket ger ett dåligt skydd i och med att det inte är förbjudet för en arbetsgivare att ta betalt för en anställning, att kräva tillbaka lön och att låta anställda bo under dåliga förhållanden. Och myndigheternas kontroller leder sällan till att arbetstagarna som utnyttjas får hjälp.

Dessutom saknas lättillgänglig information till utländsk arbetskraft om vilka rättigheter de har.

Lagstiftningen skärptes 2018 men har inte lett till att fler arbetsgivare straffas för människohandel, tvångsarbete eller människoexploatering.

– Men lagen kom 2018 och har inte funnits så länge. Dessutom kan den ha en avskräckande effekt, säger Morgan Johansson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!