Att 50 procent av ullen kastas bort låter knappast som ett framsteg, men det handlar om en ökning med 70 procent av ull som tas om hand sedan 2016.
Sedan Svenska Fåravelsförbundet började arbeta för att mer ull skulle tas tillvara har en rad svenska klädmarken fått upp ögonen för den inhemska produktionen. 2019 skapades Swedish wool initiative, där klädföretag som Filippa K och Röjk gick samman för att främja svensk ull.
Nya användningsområden
Till viss del handlar ökningen också om att man har hittat nya användningsområden för den ull som tidigare har förstörts.
– Det man ser är att man hittar andra branscher. Det finns mycket nytänkande, säger Marie-Louise Blanksvärd Andersson, ullansvarig på Fåravelsförbundet.
– All ull går att använda, men har olika användningsområden.
Exempel på branscher som har fått upp ögonen för svensk ull är inredning och odling. Trädgårdsull som ett miljövänligt alternativ till marktäckning i plast är en växande trend. Det är ett utmärkt användningsområde för ull som inte passar för att bli tröjor och mössor.
Logistik saknas
Det återstår en rad utmaningar för att fortsätta minska andelen ull som hamnar på soptippen. En viktig del är logistiken, med bland annat insamling och tvättning. Än saknar Sverige en storskalig lösning för att kunna ta hand om den ull som finns här.
– Det finns ett tvätteri på Gotland, men det är också många som skickar ullen utomlands, till exempel till Belgien. Vi har en del att lära från andra länder vad gäller ull, ullhantering och logistik, men där vi också behöver hitta sätt som passar våra svenska förhållanden och får.
En knäckfråga är också hur ullen ska bli lönsam för fårbönderna. Det ska löna sig mer att ta hand om den än att bara göra sig av med den.
– Får inte fårägarna betalt blir det svårt att gå vidare. Men med efterfrågan ökar intresset, säger Marie-Louise Blanksvärd Andersson.
– Jag ser ljust på framtiden för den svenska ullen.