Kraftiga lyft för direktörernas arvoden

Ekonomin tvÀrdog, mÀnniskor skickades hem och löneökningar uteblev. Men mitt under brinnande pandemi fick direktörerna höjda styrelsearvoden med nÀrmare nio procent, visar en studie.

BÀst betalda styrelseordföranden 2019, AB Volvos Carl-Henric Svanberg (t.v.) med 4|075|000 kronor, hÀr med vd Martin Lundstedt vid sin sida pÄ en tidigare stÀmma. Arkivbild.

BÀst betalda styrelseordföranden 2019, AB Volvos Carl-Henric Svanberg (t.v.) med 4|075|000 kronor, hÀr med vd Martin Lundstedt vid sin sida pÄ en tidigare stÀmma. Arkivbild.

Foto: Adam Ihse/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2021-06-06 06:27

Den beskrevs dĂ„ som den vĂ€rsta krisen sedan andra vĂ€rldskriget – den ekonomiska kollapsen förra vĂ„ren nĂ€r corona fick fĂ€ste i hela vĂ€rldsekonomin. UngefĂ€r samtidigt höll börsbolagen sina bolagsstĂ€mmor, i huvudsak digitala med begrĂ€nsad debatt och insyn.

Men krisen gick styrelseproffsens ersÀttningar förbi. Enligt en undersökning frÄn revisionsjÀtten PWC höjdes styrelseledamöternas arvoden i de större börsbolagen med i genomsnitt 8,7 procent vid besluten som klubbades pÄ stÀmmorna vÄren 2020.

TvÄ Är i rad

Och det kan inte ses som nÄgon kompensation för ett tidigare magert Är. 2019 höjdes arvodena med nÀstan sju procent.

Sett pĂ„ lite lĂ€ngre sikt minskade arvodena nĂ„got i genomsnitt bland storbolagen mellan 2014 och 2016, men har sedan dess ökat med nĂ€stan 100 000 kronor eller 21 procent till en Ă„rlig ersĂ€ttning pĂ„ 530 000 kronor det gĂ„ngna Ă„ret.

För styrelsens ordförande, som förstĂ„s tjĂ€nar bĂ€st bland ledamöterna, var höjningen i snitt 5,6 procent, eller 75 000 kronor, till drygt 1,4 miljoner kronor vid fjolĂ„rets stĂ€mmor. Men det fanns ocksĂ„ storbolag som pausade de sedvanliga höjningarna av styrelsearvodena. LastbilsjĂ€tten Volvo med den högst betalde styrelseordföranden Carl-Henric Svanberg i spetsen var ett sĂ„dant. I Ă„r togs det igen, höjningen blev 100 000 kronor plus diverse höjda ersĂ€ttningar för utskottsarbeten.

Blygsamma löneökningar

Ägarrepresentanterna brukar motivera de höjda ersĂ€ttningarna med att arvodena Ă€r högre i andra lĂ€nder. Och sĂ„ Ă€r det, rent generellt, enligt Anna Gustring Boman, partner pĂ„ PWC.

– Sen har styrelsearbetet blivit allt mer komplext, inte minst i pandemin har det blivit tydligt, sĂ€ger hon.

SmĂ„spararorganisationen Aktiespararnas chefsjurist Sverre Linton Ă€r inne pĂ„ samma spĂ„r – styrelserna fick nog i mĂ„nga fall jobba hĂ„rdare. Men i andra vĂ„gskĂ„len ligger att det inte ser sĂ€rskilt snyggt ut med höjda ersĂ€ttningar nĂ€r anstĂ€llda i mĂ„nga fall skickades hem.

– Det Ă€r en svĂ„r frĂ„ga. Jag har svĂ„rt att superrasa över det hĂ€r, Ă€ven om jag förstĂ„r att man kan bli upprörd, sĂ€ger Linton.

Han resonerar ocksÄ kring att en del hann hÄlla sin stÀmmor innan de riktiga konsekvenserna av pandemin stod helt klara.

Under samma period har lönerna i snitt för vanliga löntagare ökat med historiskt lÄga pÄslag, drygt tvÄ procent Ärligen, det vill sÀga mindre Àn hÀlften sÄ mycket som direktörerna de senaste Ären.

MÄnga styrelseledamöter har flera uppdrag. Enligt PWC:s rapport lyfte de tio bÀst betalda ledamöterna, med 3-5 uppdrag vardera, i snitt 6,2 miljoner kronor i arvoden under 2019.

Fakta: SÄ mycket höjdes arvodena

Beslut om höjda styrelsearvoden, i genomsnitt, vid börsbolagens stÀmmor 2020, per företagsstorlek pÄ Stockholmsbörsens listor enligt följande:

Small cap (mindre bolag), +2,2 procent

Mid cap (medelstora bolag), +2,6 procent

Large cap (stora bolag), +8,7 procent

KĂ€lla: PWC

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!