Coronavår nummer två. En repris på 2020, med galopperande smittspridning, höga dödstal och hårda restriktioner. Många av oss känner nog en viss trötthet och deppighet.
Frågan är om den deppigheten smittar av sig på ekonomin.
– Det vet vi inte ännu. Men trots restriktionerna så verkar industrin rulla på. Tjänstesektorn har problem, men den får stöd. Det ser ändå rätt okej ut, såvida vi inte får ännu en smittvåg, säger Klas Eklund, ekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling.
Han ledde Stockholms handelskammares Omstartskommission, där flera experter samlade sina kunskaper om vad som behövde göras för att få fart på ekonomi i höstas, då pandemin troddes vara över. Men så drog smittspridningen i gång igen. Behövs kanske en ny analys om vad som behöver göras nu? Nja, inte på lång sikt, tycker Klas Eklund.
– Grön omställning, digitalisering, satsningar på infrastruktur och en skattereform, det håller än. Däremot kommer krisstöden att ligga kvar längre, och vägen ut ur krisen blir längre.
Skjuts för njutningar
Fast när pandemin lättar så har vi en uppdämd längtan att träffas, konsumera och ha roligt, konstaterar han. Blir det som ett slags mänskligt "kosläpp", då vi lever loppan när vi släppts ut ur den trista pandemintillvaron? Kanske, tror Klas Eklund, men det blir nog inte så att vi kan skutta runt i alla "hagar" samtidigt. Det kommer antagligen att vara svårt att resa som förr under lång tid framöver. Men krogliv, kultur och andra livsnjutningar kan få sig en rejäl skjuts, tror han.
– Vi längtar efter att konsumera. Många har också pengar att spendera, för sparkvoten har ökat under den här tiden. Mycket talar för att det blir en uppstuds, och detta gör att andra halvåret i år kan se bra ut. Men jag kan ha fel, säger Klas Eklund.
Robert Bergqvist, chefsekonom på storbanken SEB, blickar tillbaka på den rejäla ökningen av konsumtionen vi upplevde i somras och tidigt i höstas, då smittspridningen var låg.
– Det blev en rejäl uppstuds då, därför blev det inget totalt mörker i ekonomin under 2020.
Osäkerheten stor
Nu finns kanske en risk att det långvariga förloppet påverkar återhämtningsförmågan, men Robert Bergqvist hoppas ändå på ett bra 2021.
– I våra bedömningar tror vi att när vaccinet rullas ut under andra kvartalet så kan vi få se ett mer normalt andra halvår i år. Kanske rentav en ketchupeffekt, säger Robert Bergqvist.
Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, tror också att det kan bli ett uppsving om vaccinet fungerar och smittspridningen lättar.
Men osäkerheten är så väldigt stor, understryker han. Det kan komma både en tredje smittvåg, besvärliga virusmutationer och vaccinbakslag. Fast hittills har ekonomin klarat sig oväntat bra.
– Det slog olika i olika delar av ekonomin, men det är förvånande att fallet inte blev värre.
Uppdämda behov
Möjligen kan det också vara så att vi genom olika stöd skjutit problemen framför oss, funderar han.
– När stöden ebbar ut finns en osäkerhet. Almi har till exempel gett brygglån som löper ut snart, och det är uppenbart att många klarat sig på grund av dem.
Vår egen deppighet behöver inte utvecklas till en ekonomisk depression, förklarar han.
– Jag tror att det finns ett uppdämt behov av att gå ut och leva normalt. Det finns spekulationer om det glada 20-talet. Det kan sätta spår i konsumtionen. Men kanske har vi nu upptäckt andra sätt att turista och resa, och klimatmedvetenheten tilltar.
Arbetslivet har också förändrats, tror han, vi har upptäckt att vi inte behöver träffas fysiskt i alla lägen längre. Kanske kommer branscher som är knutna till flyg, turism och konferenser att få det tufft även så pandemin är över, funderar han.
– Digitala former kan ersätta många resor. Det finns en överkapacitet inom flyget, det kommer att ske förändringar. För privat resande finns också en osäkerhet, en möjlig väg är att vi väljer andra former. Kanske tar vi bilen i stället för flyget om vi är rädda för smitta.
