När restriktionerna lättas upp och allt fler nu har vaccinerats börjar också bokningarna komma in till restauranger runtom i landet.
Den bilden bekräftas av bokningstjänsten bokabord.se och dess grundare och vd Peder Dinkelspiel.
Den digitala tjänsten har restauranger över hela landet knutna till sig och sajtens data har bland annat använts av Riksbanken som konjunkturindikator under pandemin för att se hur landets ekonomi och arbetsmarknad utvecklar sig.
För TT:s räkning har man gjort en sammanställning på antalet restaurangbokningar i vår jämfört med samma period under pandemins utbrott och framförallt – under 2019.
En genomsnittlig dag i maj i år gjordes 13 600 bokningar fördelat på 540 restauranger, det vill säga i snitt cirka 25 bokningar per restaurang.
Det kan jämföras med drygt 27 bokningar samma datum 2019 och bara 11 stycken under förra året.
– Vi har haft en stadig upphämtning under våren innan den tredje vågen kom. Nu är det en ökning som skett efter påsken men det man lätt glömmer när man tittar på det här är att det är en verksamhet där man har en marginal på bara tre procent. De har inte "mycket fläsk" att gå på, säger Peder Dinkelspiel.
Stora utmaningar
Peder Dinkelspiel betonar därför att även om antalet bokningar nu faktiskt har ökat successivt finns fortfarande stora utmaningar. Restriktioner gällande hur länge man får hålla öppet liksom antalet gäster i restaurangen gör att man ändå är bakbunden.
– Restauranger har det stora problemet jämfört med exempelvis industrin att restaurangen kan inte bli mer än full, de kan inte ta igen intäkter som andra så med all rätt känner krögarna att staten skiter i dom, lokalen kommer att finnas kvar och någon annan krögare kommer gå in och ta över så vi behöver inte rädda dom jobben. Det är deras bild av läget.
Bra för kvarterskrogar
Situationen har dock varit olika beroende på vilken typ av restauranger det handlar om. Peder Dinkelspiel tecknar en bild där exempelvis kvarterskrogar lyckats förhållandevis bra utifrån att hemmajobbare kunnat besöka dessa i större utsträckning.
– Alla har kämpat naturligtvis men kvarterskrogarna hade det lättare i början när kampanjer som "stöd dina lokala företag" startades.
Ytterligare ett sådant exempel är lyxrestauranger som helt plötsligt blev tillgängliga när man i vanliga fall hade långa kötider. För många krögare har också möjligheten att kunna använda sig av uteserveringar varit en positiv faktor. När det gäller utländska turister och sommaren är dock läget betydligt mera osäkert.
– Jag tror inte att restauranger vågar hoppas. De flesta jag pratar med tror att det kommer att återgå till det normala först i september-oktober, säger Peder Dinkelspiel.