Stigande räntor, höjda fjärrvärmenotor, dyrare vatten- och avloppstaxor, för att inte tala om stigande elkostnader. I stort sett allt som har med bostaden att göra blir dyrare.
För många bostadsrättsföreningar återstår inte mycket annat än att höja avgifterna för de boende. SBC och Nabo är två av flera företag som hjälper bostadsrättsföreningar (BRF) med bland annat ekonomisk förvaltning.
"För lite"
Statistiken ger en entydig bild. Bland båda förvaltarföretagens cirka 7 000 BRF-kunder anger cirka fyra av tio föreningar att de höjer månadsavgiften från årsskiftet. Hos SBC, som är störst av de två, är snitthöjningen bland de som ändrar avgiften elva procent. Hos Nabo är motsvarande siffra tio procent.
– För lite, säger Jonas Gustavsson, expert på ekonomisk förvaltning hos Nabo.
– Fler kommer att behöva göra mer och kommer att göra det i trappsteg, fortsätter han.
Markus Pålsson, affärsområdeschef Ekonomisk Förvaltning på SBC, är inne på samma linje.
– Mer än hälften av föreningarna har behov av att höja avgifterna med runt 20 procent. Annars finns en risk att man skjuter det här framför sig, säger han.
Fler kommer också att höja en bit in i nästa år, utöver de som ändrar avgiften vid årsskiftet, enligt de signaler SBC som får in.
– När vi summerar 2023 kommer vi hamna runt hälften som har höjt, säger Pålsson.
Många föreningar har nog ännu inte märkt av att räntehöjningarna slagit igenom, enligt Jonas Gustavsson. De bundna räntorna har kanske inte löpt ut, likaså elprisavtalen.
De flesta gör ingenting
Enligt Nabos analys borde föreningarna i genomsnitt behöva höja månadsavgifterna med 40 procent mellan 2021 och 2024, men inte ett svep, utan i en trappa.
– Avgifterna vill man ha stabila och med en förutsägbarhet. Man vill inte behöva höja med 40 procent i ett svep, säger Jonas Gustavsson.
Men trots Nabos uppmaning, faktum är ändå att sex av tio föreningar uppenbarligen inte tycker att de behöver höja överhuvudtaget vid kommande årsskifte, visar siffror från både Nabo och SBC. Enligt Gustavsson kan det förstås finnas flera skäl till det. En del har sina lån bundna fortfarande, andra har väldigt bra ekonomi i sin förening.
– Men en del är inte införstådda, säger han och syftar på vad som väntar runt hörnet när bundna ränteavtal kanske löper ut.
Räntorna bär den största kostnadsposten för de flesta föreningarna. Därefter följer värmen. Och mängder av fjärrvärmeleverantörer runt om i landet har höjt priset 10–20 procent.
Jobbig sits
Många föreningsstyrelser tycker nog att det är jobbigt att behöva höja avgiften, speciellt i dessa tider när många upplever en kärvare ekonomi. För de enskilda medlemmarna blir räntesmällen dubbel, dels på det egna privata lånet, dels räntan som indirekt slår på föreningens ekonomi som kan resultera i höjd månadsavgift.
I tider när bostadspriserna dessutom faller vill medlemmarna förstås inte se att avgiften skjuter i höjden. Då blir den ännu mer svårsåld.
– En del håller nog tillbaka in i det sista, säger Jonas Gustavsson.