Under oktober och november har den svenska kronan stärkts rejält – 7 procent gentemot dollarn och 2 procent gentemot euron.
Trots det höjdes matpriserna i svenska butiker i november för andra månaden i rad, enligt den oberoende sajten Matpriskollen. Ökningen var 0,3 procent i oktober och 0,2 procent i november.
Bland de stora matkedjorna höjde Ica sina priser mest, med 0,4 procent, medan Axfood, där Hemköp och Willys ingår, höjde priserna med 0,2%. Coop var den enda större kedjan som sänkte sina priser i november, med 0,1 procent.
Annat än valutan spelar in
En starkare krona gör det billigare att köpa in produkter från utlandet och eftersom vi importerar häften av allt vi äter så kan det tyckas förvånande att matpriserna fortfarande stiger.
Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel, menar att det beror på flera orsaker.
– Det går inte att plocka ut valutan som en enskild faktor, det beror också på skördar, energipriser, fraktkostnader och annat.
Hur processen till färdig produkt ser ut spelar också in, säger hon.
– Det skiljer sig väldigt mycket från kategori till kategori beroende på vilken förädlingsgrad du har. För kaffe har du till exempel en lång period från skördetid tills du har det på butikshyllan. Då dröjer det längre innan valutaeffekter slår igenom.
Efterfrågan viktig
Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, menar att efterfrågan är en viktig faktor som påverkar om priser sänks när kronan stärks.
– För ett år sedan sade företagen att det var inga problem att höja priserna för folk köpte varorna ändå. Vi konsumenter har uppenbarligen haft en del pengar i plånboken, säger han och fortsätter:
– Nu har vi en svagare efterfrågan och det gör att företagen inte kan höja priserna på samma sätt. I det läget, när du får en stark krona som sänker dina importkostnader, då ökar förutsättningarna att inflationen kan komma ned och prisökningarna bli mindre.
Att vi verkar ha nått toppen av inflationen och räntehöjningar talar också för att priserna kommer att sänkas framöver, för att det ger företag en bättre förutsägbarhet, säger Bergqvist.
– Det gör att du som företag har lite bättre framåtblick om vad vi ska tro om 2024. Då blir de mindre benägna att höja priserna, tror jag, jämfört med när du var i ett läge där alla kostnader steg för ett år sedan.
Eftersläpning i priserna
Det kan också finnas en eftersläpning innan priserna faktiskt kommer ned, bland annat eftersom internationella livsmedelspriser generellt är volatila och kan ändras snabbt, både uppåt och nedåt.
– Många livsmedelsföretag vill nog avvakta ett tag för att se om kronförstärkningen vi sett nu är såpass permanent att den faktiskt kan bli sänkta priser gentemot kund. Min gissning är att vi får vänta 3–4 månader, alltså en bit in i 2024, innan en valutakursförändring kan ge utslag i livsmedelspriset, säger Bergqvist.
– Men trenden nu är att internationella livsmedelspriser går ned. Det, tillsammans med den stärkta kronan och det som sker med efterfrågan talar för att vi ska börja se mindre prisökningar under nästa år och i vissa fall fallande livsmedelspriser.
