Thedéen: Hamasattacken präglar IMF-möte

Riksbankschefen Erik Thedéen välkomnar kronans lyft de gångna veckorna. –Åt rätt håll, säger Thedéen som i veckan dock mer diskuterat geopolitiska spänningar och Hamas attacker på Israel vid Internationella valutafondens höstmöte.

Riksbankschef Erik Thedéen är en i raden av centralbankschefer som deltar på Internationella valutafonden IMF:s höstmöte i Marrakech i veckan. Arkivbild.

Riksbankschef Erik Thedéen är en i raden av centralbankschefer som deltar på Internationella valutafonden IMF:s höstmöte i Marrakech i veckan. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/ TT

Ekonomi2023-10-13 05:53

På mötet, i Marrakech i Marocko, är det attacken mot Israel som enligt riksbankschefen går igen på lunchmöten, rundabordssamtal och i olika IMF-arrangemang.

Attacken har blivit ännu ett mycket drastiskt exempel på geopolitiska spänningar – som påverkar handel, tillväxt och inflation. Frågan är inte ny – med Ukrainakriget, spänningen kring Taiwans status och allt bistrare tongångar i handelskonflikterna mellan Kina och västvärlden.

"Det här kan sprida sig"

Helgens Hamas-attack mot Israel har förvärrat situationen, befarar Thedéen:

– Det adderar till en diskussion om fragmenteringen av världsekonomin. Förutom allt mänskligt lidande: Vad innebär det för världsordningen? Och för den ekonomiska världsordningen?

Riksbankschefen beskriver det som jobbigt att diskutera ekonomiska konsekvenser när människor dödas här och nu, men konstaterar att Israel och Palestina är små ekonomier.

– Fast det här kan sprida sig och kanske involvera Iran och oljeleveranser eller med stormakter direkt inblandade i krigföringen. Det skulle kunna addera till de geopolitiska utmaningar som redan finns, säger han.

Intervjun görs mindre än ett dygn före färska inflationssiffror från Statistiska centralbyrån (SCB) för september – en viktig rapport i det analyspussel som ska läggas inför Riksbankens nästa penningpolitiska möte i november.

"Välkommen utveckling"

Inför SCB-rapporten noterar Thedéen att kronan har stärkts efter Riksbankens senaste räntebesked i september.

Han vill inte ta åt sig äran – även om det är tydligt att han med skarpa uttalanden där han har beskrivit kronan som kraftigt undervärderad, jämte riksbanksbeslutet om kronköp för cirka 100 miljarder, kan ha påverkat bilden av den svenska valutan på marknaden.

– Det är väldigt svårt att förutspå vad som händer med valutor och det är också väldigt svårt att förklara varför något händer med valutor, säger Thedéen.

– Men det är en välkommen utveckling, tillägger han.

Han påminner om att kronan trots lyftet på 3-4 procent mot euron på några veckor fortfarande är väsentligt svagare än för ett halvår sedan.

– Så det är inte så att vi är på någon väldigt stark nivå. Men kronan är i alla fall inte svagare än vad den var när vi hade vårt möte.

Kronan var precis inför räntemötet i september på en historisk bottennivå mot euron, vid 12 kronor per euro. Och den snabba valutaförsvagningen under året har pekats ut som en viktig faktor bakom den höga inflationen i Sverige.

"Kronan ska stärkas"

Vändningen uppåt nu förändrar dock inte spelplanen, enligt Thedéen.

– Det ligger i vår prognoser att kronan ska stärkas. Det ligger i vår bana. Så det vore lite konstigt att säga att det skulle öka chansen för något när det går enligt den prognos vi har.

När det gäller långräntorna tillägger han:

– Jag tror att det kloka här att säga att vårt verktyg är styrräntan och den kommer att var relativt hög under lång tid. Det budskapet ligger fast. Sedan får långräntorna anpassa sig därefter.

– Vi har sett en viss uppgång, men jag tycker inte det är någon större dramatik i det, i alla fall inte för de svenska – som ligger lägre än i USA.

Thedéen vänder sig emot att isolera två faktorer i analysen när räntebeslut fattas.

– Det vi gör i november är att titta på alla faktorer. Då är det inte bara detta. Då är det allt från inflationsutfall till barometrar från Konjunkturinstitutet (KI) och nationalräkenskaper – vi måste ändå väga samman det där.

Fakta: Oklart läge inför nästa räntemöte

Riksbankens direktion höjde som väntat styrräntan med 25 punkter (0,25 procentenheter) till 4 procent i slutet av september. I direktionens prognos flaggades det för att det med en sannolikhet på cirka 40 procent kan bli en höjning till i slutet av november, med ytterligare 25 punkter.

I prissättningen på marknaden har sannolikheten för att det blir en räntehöjning till i november minskat något på senare tid, ned till cirka 40 procent. Marknadens aktörer ser samtidigt ut att räkna med att Riksbanken kommer att börja sänka styrräntan igen någon gång kring mitten av 2024 och fortsätta sänka ned mot 3,50 procent kring årsskiftet 2024-2025.

I samband med räntebeskedet meddelade Riksbanken att man kommer att köpa cirka 100 miljarder kronor för euro och dollar. Syftet sägs vara att säkra valutavinster som har gjorts i valutareserven och detta beslut omnämns inte i protokollet alls. Men det kan påverka kronkursen positivt och därmed dämpa inflationsimpulserna från importen till Sverige.


Fakta: IMF räknar med mjuklandning

Internationella valutafonden (IMF) räknar med att världsekonomin bromsar in i år och att tillväxten globalt faller till 3 procent, från 3,5 procent 2022. Inbromsningen fortsätter 2024, enligt prognosen, ned till en global tillväxt på 2,9 procent – betydligt under historiska genomsnittsnivåer.

Centralbankernas åtstramningar runt om i världen är en faktor som IMF pekar på som bromsvätska och fondens ekonomer lyfter i sin prognos fram flera tecken på att kärninflationen globalt är på väg att dämpas – även om de räknar med att dröjer till 2025 för de flesta länder att nå sina inflationsmål.

IMF varnar samtidigt för att en oljeprischock i kölvattnet på terrorstämplade Hamas attack på Israel kan få effekter på både inflationen och tillväxten globalt. Om oljepriset ökar med 10 procent beräknas det kunna dra ned tillväxten med 0,15 procentenheter globalt det påföljande året, samtidigt som det trycker upp det globala inflationstrycket med 0,40 procentenheter.

Källa: IMF, World Economic Outlook, 10 oktober 2023

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!