Sverige – en flopp för småspararen

Och på så vis har svenskarna gjort mycket rätt. Den överlägset största fondförmögenheten ligger i globalfonder, enligt statistik från Fondbolagens förening. Men Sverigefonder kommer på andra plats, vilket de senaste fem åren varit mindre bra och där kronförsvagningen spelat en stor roll.

I år är det inget snack om saken. Globalfonder, USA-fonder ihop med teknikfonder (med många amerikanska techjättar i portföljen) har gått klart bäst, plus 20 procent hittills i år bland många av dem som lyckats bäst, enligt fondanalysföretaget Morningstars listor. Rena Sverigeaktiefonder har i många fall gett mer beskedlig avkastning, runt någon enstaka procent, vilket förstås hänger ihop med den skraltiga utvecklingen på Stockholmsbörsen i år, klart sämre än de flesta andra större aktiebörserna.

– Svettigt för dem som köpt mycket Sverigefonder i år, säger Philip Scholtzé.

Dubbelt så bra

Även på längre sikt, fem år, har globalfonder generellt gått tydligt starkare än Sverigefonder. Grovt sett handlar det om en dubbelt så bra avkastning per år, cirka tolv mot sex procent.

Den svaga kronan kan ha påverkat Stockholmsbörsen negativt. De utländska investerarna har dragit ner ägandet av svenska aktier, vilket pressar både börsens och kronans värde. Om den trenden fortsätter lär fondpengarna även framöver växa bättre utomlands än i Sverige. Men kronkursen kan lika gärna vända upp från dagens bottennivå. Många bedömare tycker att den svenska ekonomins styrka borde tala för det.

Den försvagade kronkursen lyfter samtidigt utländska aktiers värde, i kronor räknat.

Men sparare bör inte plocka med den analysen, tycker Philip Scholtzé.

– Det är en onödig spekulation, det är jättesvårt att veta var den tar vägen, säger han.

Om man sparar regelbundet jämnar det där ut sig, är hans tes.

Högt sparande

Annat, förutom Sverigefonder, som varit mindre fördelaktigt att lägga fondpengarna i har varit räntefonder. Fastighetsfonder har inte direkt rosat marknaden heller det senaste året. Bland regioner har Kinafonder också gått dåligt.

Att världens näst största ekonomi gått knackigare är förstås en viktig parameter. Men Philip Scholtzé tror också att kapitalplacerarna fått upp ögonen för de geopolitiska riskerna, bland annat i spåren av Ukrainakriget.

Men trots allt, och det som möjligtvis kan förvåna med tanke på de sämre ekonomiska tiderna – fondsparandet ligger på historisk höga nivåer hittills i år.

Enligt Fondbolagens förenings statistik så flödar i genomsnitt omkring 80 miljarder kronor, netto, in årligen till fondsystemet. Så har det sett under 2000-talet. Hittills i år, till och med juli, är siffran uppe på 60 miljarder kronor. Mycket av detta är tjänstepensioner.

– Fortsätter det så här kan det bli ett jättestarkt sparår, säger Philip Scholtzé.

Källa: Morningstar