Soppa och mat driver pÄ inflationen

Ökade priser pĂ„ drivmedel, el och mat eldar pĂ„ inflationen som fĂ„r ovĂ€ntat stark skjuts uppĂ„t. I juni var den 8,5 procent – den högsta siffran sedan juli 1991.

Bland annat matpriserna har gÄtt upp pÄ grund av inflationen. Arkivbild.

Bland annat matpriserna har gÄtt upp pÄ grund av inflationen. Arkivbild.

Foto: Chris Anderson/TT

Ekonomi2022-07-14 08:01

Inflationen enligt mÄttet KPIF steg frÄn 7,2 procent i maj till 8,5 procent. Det var dessutom högre Àn marknadens förvÀntningar som lÄg pÄ 8,1 procent, enligt en sammanstÀllning frÄn Bloomberg.

– Återverkningar för hushĂ„llen Ă€r att det kommer tuffare tider och högre rĂ€ntor Ă€r att vĂ€nta, sĂ€ger finansmarknadsminister Max Elger (S) i en kommentar till siffrorna i samband men en presstrĂ€ff med regeringen.

Breda prisuppgÄngar

Prishöjningarna Àr nu breda, konstaterar Statistiska centralbyrÄn (SCB).

Priset pÄ livsmedel, el och drivmedel pÄverkade inflationen i juni mest. JÀmfört med samma period förra Äret har maten blivit drygt 11 procent dyrare.

– Matpriserna, inte minst, steg snabbt, Ă€nnu snabbare Ă€n prognosen, sĂ€ger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker pĂ„ Nordea.

Bland enskilda matvaror som ökat kraftigt i pris finns kaffe som enligt SCB:s mÀtningar ökat med nÀstan 50 procent sedan förra Äret. Utöver kaffe konstaterar SCB att bland annat kött, mjölk, ost, Àgg, bröd och övriga spannmÄlsprodukter var det som ökade mest i pris.

Inte heller nÀr det gÀller elpriserna syntes nÄgon lÀttnad enligt SCB, vilket bidrar till ökande boendekostnader för svenska hushÄll.

"Även prishöjningar för möbler, hotell-och restaurangbesök, rekreations- och kulturella tjĂ€nster samt personlig hygien pĂ„verkade inflationstakten i juni", skriver SCB i pressmeddelandet.

HushÄllens förmögenhet urholkas ocksÄ via lÀgre börskurser och lÀgre bostadspriser, sÀger Isaksson. Sammantaget sÄ kommer det hÀr att kÀnnas i plÄnboken.

– Det Ă€r en tuff tid som hushĂ„llen möter nu, sĂ€ger han.

Dyrare lÄn vÀntar

Enligt Isaksson kommer Riksbanken antagligen att gÄ fram snabbt med tvÄ rÀntehöjningar pÄ 0,5 procentenheter.

– För de som har lĂ„n sĂ„ stiger rĂ€nteutgifterna troligen ganska snabbt nu, sĂ€ger Isaksson.

Nordeas prognos Àr att Riksbanken höjer rÀntan med 50 punkter vid mötet i september, och med ytterligare 50 i november. StyrrÀntan landar enligt det scenariot pÄ 1,75 procent vid Ärsskiftet.

Givet junis höga inflation och de breda prisuppgÄngarna finns dock risk för att riksbanken höjer rÀntan mer.

– Det finns risk att man höjer Ă€nnu mer och Ă€nnu snabbare, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:

– De kommande inflationsutfallen Ă€r vĂ€ldigt avgörande.

Ingves spelar roll

NÀr TT frÄgar finansmarknadsminister Elger om det spelar nÄgon roll för priserna vad Riksbanken gör med rÀntan svarar han:

– Det tror jag absolut, framförallt nĂ€r det gĂ€ller inflationsförvĂ€ntningarna. Men de utfall vi betraktar just nu Ă€r i mĂ„ngt och mycket frukter av utvecklingen i omvĂ€rlden. Det handlar om problem efter pandemin med underleverantörskedjor, det handlar om en amerikansk ekonomi som Ă€r pĂ„ grĂ€nsen till överhettad, men ocksĂ„ om ocksĂ„ om kriget i Ukraina och dess Ă„terverkningar pĂ„ rĂ„varupriser.

TT: Men det har vÀl inte Riksbanken nÄgot inflytande över?

– De höga utfall vi ser kommer inte att pĂ„verkas av deras (riksbankens höjningar) utan det handlar om att hĂ„lla inflationsförvĂ€ntningarna pĂ„ plats, sĂ€ger Elger och syftar pĂ„ inflationsmĂ„let om 2 procent.

Tecken pÄ lÀttnad framÄt

Inflationen kommer att fortsÀtta ligga pÄ höga nivÄer de kommande mÄnaderna, bedömer Nordeas Torbjörn Ivarsson, men det finns tecken pÄ lÀttnader framÄt.

Dels handlar det om sjunkande rÄvarupriser, men ocksÄ om och lÀgre transportkostnader frÄn Sydostasien till USA och Europa.

– Det hĂ€r Ă€r vĂ€ldigt viktigt för inflationsutsikterna. Sen Ă€r det svĂ„rt att sĂ€ga nĂ€r det sipprar igenom till konsumentpriser.

– Men det talar för att inflationstrycket kan lĂ€tta senare i Ă„r, fortsĂ€tter Isaksson.

Svensk inflation

Enligt mÄttet KPIF mÀts inflationens Ärstakt med fast rÀnta. SÄ hÀr har Ärstakten sett ut per mÄnad sedan juni 2021, fram till juni i Är.

Juni 2021: 1,6 procent

Juli 2021: 1,7 procent

Augusti 2021: 2,4 procent

September 2021: 2,8 procent

Oktober 2021: 3,1 procent

November 2021: 3,6 procent

December 2021: 4,1 procent

Januari 2022: 3,9 procent

Februari 2022: 4,5 procent

Mars 2022: 6,1 procent

April 2022: 6,4 procent

Maj 2022: 7,2 procent

Juni 2022: 8,5 procent

KĂ€lla SCB


Det hÀr blev dyrare

Dyra drivmedel, livsmedel och dyr el bidrog mest till inflationsökningen i juni.

Livsmedelspriserna och alkoholfria drycker var i juni 11,2 procent dyrare, jÀmfört med samma period förra Äret. Mest har kött, ost, Àgg samt bröd och andra spannmÄlsprodukter ökat i pris.

Elpriserna var i juni 39,8 procent högre Àn vad de var samma mÄnad för ett Är sedan. Om energiprodukter hade rÀknats bort frÄn inflationstakten i juni hade KPIF hamnat pÄ 6,1 procent förra mÄnaden.

Drivmedelspriserna var i juni 54,2 procent högre jÀmfört med samma mÄnad förra Äret.

KĂ€lla: SCB.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!