Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) hade inför regeringens budget i november flaggat för att det behövdes minst 20 miljarder kronor i ökade statsbidrag nästa år.
I budgeten landade summan i stället på 6 miljarder kronor i generella statsbidrag. Därtill fanns ett antal miljarder i bidrag som är öronmärkta till särskilda ändamål och som kommuner och regioner först måste ansöka om.
Nu släpper SKR sin prognos för regionernas och kommunernas ekonomi framåt, och det är ekonomiskt tuffa tider som väntar.
– Det krävs att vi hjälps åt. Naturligtvis behöver vi stöd av staten, de behöver göra sin del, men även vi kommuner och regioner behöver göra vår del, säger SKR:s ordförande Peter Danielsson.
"Kan inte ha på sikt"
I Ekonomirapporten, som ges ut två gånger per år, räknar SKR med ett underskott i regionerna på 11 miljarder kronor och ett överskott i kommunerna på 8 miljarder kronor under 2023. I det är olika effektiviseringsåtgärder och ett elstöd på 5 miljarder kronor inräknat.
– Ett år kan man ha ett underskott men man kan inte ha det på sikt. Man behöver hitta olika lösningar, effektiviseringar och besparingar eller så kommer vi att behöva se skattehöjningar de kommande åren, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
– Det är alltid svårare i de kommuner och regioner som tappar invånare. Vi ser att arbetskraftsbristen är mycket svårare i de områdena och man måste hitta mycket dyrare lösningar.
24 miljarder back
Enligt prognosen kommer det att behövas olika besparingsåtgärder på 47 miljarder kronor under 2024 om regionerna och kommunerna ska klara att nå ett resultat som motsvarar 2 procent av skatter och statsbidrag.
Totalt räknar SKR med ett underskott på 24 miljarder kronor under 2024, om inga åtgärder vidtas.
Främst är det pensionskostnaderna som kommer att stiga, på grund av den höga inflationen.
Under 2025 och 2026 räknar SKR med att pensionskostnaderna återigen faller tillbaka, i takt med att inflationen sjunker.
Annika Wallenskog tror att en sparåtgärd skulle kunna vara att minska på administrationen, och att man kommer försöka göra åtgärder som inte påverkar folk inom välfärdsverksamheterna.
– Man kommer inte försöka göra avkall på kvaliteten, säger hon.
– Behöver man göra stora besparingar handlar det snarare om hur många utbudspunkter ska man ha, till exempel vårdcentraler. Det har vi sett tidigare att det är så man har gjort.
Rekordresultat senaste åren
SKR har tidigare efterlyst högre statsbidrag framför en rad riktade bidrag. Något som även understryks i rapporten:
"Antalet riktade statsbidrag är fortfarande år 2022 uppemot 200 stycken och en kommun kan ha över 100 olika detaljstyrande statsbidrag att söka, administrera och återrapportera", skriver rapportförfattarna.
En räddning är att de ekonomiska resultaten de senaste åren har varit rekordhöga.
SKR vill också se en ambition om att minska den administrativa bördan för välfärdssektorn, och bättre planeringsförutsättningar.
– Det är för ryckigt i dag, och svårplanerat för våra medlemmar, säger ordförande Peter Danielsson.
TT har sökt finansminister Elisabeth Svantesson (M) för en kommentar. Hon skriver dock bara, i ett sms, att finansdepartementet först vill analysera rapporten.