Årets sista planerade räntebesked – för ovanlighetens skull levererat från Jönköping – togs emot med en försiktig börsuppgång och ett tryck nedåt på korta marknadsräntor. Kronan pressades några ören mot både dollarn och euron.
Riksbanken säger att sannolikheten för en räntehöjning 2024 ligger på 40 procent just nu.
Behöver "köpa tid"
Räntebeslutet fattades av en enig direktion, enligt riksbankschefen Erik Thedéen.
– Vi ser ju att inflationsdynamiken är något bättre, säger han efter beskedet.
Pausen handlar enligt riksbankchefen om att direktionen behöver "köpa tid", för att kunna göra en säkrare bedömning.
– I och med att vi har haft så fel med inflationen – inte bara vi, många andra också – blir vi beroende av att bekräfta att inflationen är på väg ned, säger han.
Tjänsteprisökningar och kronförsvagning pekas ut som två faktorer som kan ställa till det. Men det hänger även på saker som löneutvecklingen och företagens prissättningsplaner, enligt riksbankschefen.
Bland ekonomer och investerare på räntemarknaden pekar samtidigt det mesta just nu på att Riksbanken kommer att ta rygg på Europeiska centralbanken (ECB) och USA:s centralbank Federal Reserve och i stället för att höja faktiskt börjar sänka styrräntan redan om något halvår.
– Man ska också veta att samma marknadsaktörer – de som nu tror att vi ska sänka ganska snart – de trodde även det 2022. De fick helt fel. Det är inte så att marknadsprissättningen är något slags facit, det är marknadens bästa gissning här och nu, säger Thedéen.
– Det är ett genuint svårt läge och då ska man inte vara stursk och säga att man vet hur det blir. Man ska vara ödmjuk här, tillägger han.
Tror på mjuklandning
Thedéen tror fortfarande att konjunkturnedgången blir en "mjuklandning".
– Vi kommer ju från ett bra utgångsläge. Företagen har ganska bra vinstutveckling och så. Så jag tycker att risken för en kollaps – eller ett väldigt snabbt ras på arbetsmarknaden – är begränsad.
Han säger sig vara förvånad över att bostadspriserna inte har fallit mer av höjda boräntor, men är just nu mer orolig för byggsektorns tvärnit.
– Det är inte bra att ha ett bostadsbyggande som ena året rusar och andra året kollapsar. Det är inte bra för konjunkturutvecklingen och inte bra för långsiktig inflationsutveckling. Så det är klart att det är ett bekymmer, säger Thedéen.
– Det finns betydande reformbehov på den marknaden, tillägger han.
Förtroendet naggat i kanten
Thedéen ser inga tecken på att de tvära penningpolitiska kasten – från fullt stimulanspådrag i pandemin till en hård åtstramning – har påverkat förtroendet för Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Däremot noterar han att hushållens förtroende för Riksbanken har naggats i kanten.
– Det hänger väl samman med att det här är tufft för många och att man ser att det är Riksbanken som höjer räntan.
– Förhoppningsvis – när vi lyckas – kommer hushållen och andra förstå att det var nog ändå värt mödan, den här åtstramningen, för att hamna i ett bättre läge längre bort.
