Räntorna
Räntor kan vara högre än någon procent, det har vi fått lära oss sedan förra sommaren. Det gäller både lån och sparande.
– Vi har inte haft någon ränta på sparkonton på 15 år. Enda möjligheten till avkastning har varit aktier. Men nu är det möjligt att få avkastning på sparpengar utan att ta risker, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.
Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, ser att detta också påverkar stora investerare.
– Jag hör också från stora investerare att det finns ett nytt alternativ för placeringar nu i långa räntor. Det är ett nytt beteende.
.
Otrohet mot banken
Tyngda under bolåneräntor har svenskarna fått se bankerna göra rekordvinster.
– Det beror på det så kallade räntenettot, skillnaden mellan inlånings- och utlåningsräntor, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.
Storbankerna ger låga räntor på sparande. Men det går att få bättre räntor hos nischbankerna, konstaterar han, och allt fler bankkunder får upp ögonen för det.
– Det finns en större medvetenhet nu hos bankkunderna, man bjussar inte på de pengarna till bankernas vinster längre. Man måste inte ha sina pengar hos sin husbank, säger Jan Bertoft.
.
Svaga kronan
Vi har också fått anledning att bekanta oss med effekterna av kronkursen. Dels förstås som dyrare importprylar och semesterresor utomlands, dels effekterna för sparare.
– Den svaga kronan mot dollarn har faktiskt gynnat många sparare som har pengar i globalfonder. Då är kronkursen inte bara en nackdel, säger Shoka Åhrman.
.
Krockkudde
Vi är nog lite mer beredda på att det kan uppstå olika problem nu, tror Shoka Åhrman, och många har haft nytta av att ha sparpengar att ta av.
– Vi har pratat om buffertar och krockkuddar sedan länge. Många har också haft det efter pandemin. Det är nog därför ekonomin har tickat på så bra.
Men hushållens bolåneräntor har mångdubblats på kort tid, och många drabbas direkt av det eftersom de har rörlig ränta.
– Det kan hända att fler väljer bunden ränta på en del lån när räntan börjar sänkas nästa år. Nu tycker nog många att det är för dyrt. Men det är ett sätt att skaffa sig en krockkudde i sin ekonomi, säger hon.
.
Spara energi
Vi kan spara på elen när vi måste, konstaterar Shoka Åhrman.
– Vi lärde oss att energieffektivisera. Det är en av de viktigaste sakerna vi lärde oss.
Jan Bertoft är inne på samma linje. Energibesparingen fick stora effekter.
– Det talades om ransoneringar, men det visade sig att när vi måste spara så kunde vi. Ransoneringen kom på skam, och det blev bättre för alla, säger han.
.
Koll på maten
Vi har mer fokus på maten och vad den kostar numera, konstaterar Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.
– Vi har blivit mer multilojala. Vi handlar inte bara i en kedja för att vi har kort där, utan vi går till flera butiker och jagar extrapriser, säger han.
Vi har också successivt blivit bättre på att inte slänga så mycket mat. I alla fall i hushållen, berättar han. Det pekar Naturvårdsverkets statistik fram till och med 2021 på. Jan Bertoft tror att den trenden fortsätter.
– Hypotesen är att vi har lärt oss att ta hand om vårt matsvinn, säger han.
.
Begagnat
Vi har lärt oss att både köpa och sälja mer begagnat, enligt Sofia Hagelin, kommunikationschef på köp- och säljsajten Tradera. Så är det ofta i sämre tider, och sedan pandemin har försäljningen ökat. Men nu är det rekord.
– Trots en stark ökning på senare tid är oktober vår bästa månad någonsin, säger hon.
Det som ökar mest är försäljningen av herrkläder, men också damkläder, samlarbilder, tv- och datorspel.
Hos Röda Korset, som säljer skänkta saker, har försäljningen också ökat. Men Magnus Lindén, enhetschef för second hand, kan inte säga säkert om ökningen beror på ekonomin.
– Second handförsäljningen har gått upp under flera år.