I höst får trålfiskarna i Bottniska viken ta upp maximalt 454 ton siklöja, enligt ett beslut från Havs- och vattenmyndigheten (Hav). I fjol var infiskningstaket 880 ton.
"Det är ett nödvändigt beslut för att det ska finnas fisk kvar i framtiden. Beståndet som helhet har blivit mindre och mängden unga siklöjor har minskat kraftigt", säger Martin Karlsson, utredare vid Hav, i ett pressmeddelande.
Besvikna fiskare
I sitt beslut väger Hav in ett utlåtande från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) vars råd i år var en nollkvot.
En anledning till det minskade beståndet är att vikarsälen konsumerar allt mer siklöja, enligt Hav. Men också att andelen ungfisk har minskat jämfört med ett medelår.
Beskedet togs emot med stor besvikelse bland dem som arbetar med den eftertraktade Kalix löjrommen som utvinns ur siklöjan från Bottenviken.
– Jag är mest besviken på den bristande dialogen, att vi inte fick vara med i beslutet som vi brukar, säger Teija Aho.
– Det är en halvering från förra året och det är inte alls bra och mängden är olycklig eftersom den baseras på en beståndsuppskattningsmodell som ingen tror på, säger hon, och påpekar att siklöjebeståndet naturligt varierar från år till år.
Viktigt för fiskarna
Fiskarna har länge hävdat att fisket utgör ett begränsat hot och man är starkt kritisk till den modell som SLU använder för att uppskatta fiskebeståndet. Hav har nu meddelat att man ska utvärdera olika modeller för att uppskatta siklöjebeståndet i framtiden. Teija Aho välkomnar det men hade hoppats att det hade gjorts före årets fiskesäsong.
Begränsningarna för fisket skapar en stor oro, särskilt efter en sommar med begränsat vildlaxfiske och stor brist på strömming.
– Här uppe i Bottenviken har fisket mått bra och fiskeföretagen mått bra och vi har haft möjlighet att utveckla grejer tack vare att vi har haft inkomsterna från Kalix löjrommen. Det är basen, säger Teija Aho.
Rekordåren 2014-2015 fångades 1 550 ton siklöja per år. När taket sänks till 454 ton finns en risk att företag slås ut.
– Det är många fiskare vars nästan hela ekonomi baseras på fisket efter löjrom, säger Teija Aho.
Tomt i frysarna
Det finns också en oro för att exempelvis krögare ska välja bort produkten om den blir alltför dyr, för dyr lär årets Kalix löjrom bli. Inget lager finns från fjolårets fångst.
– Efterfrågan är jättestor, men det finns inte produkter. All löjrom tog slut i våras, säger Veronica Apelqvist, vd på BD Fisk, som är en fiskproducent som ägs av yrkesfiskarna.
Hon är orolig för att det blir en sådan lyxprodukt att den slås ut från marknaden.
– Vi är rädda att vi inte ens får någon löjrom. Om fiskarna får så lite kanske det bara går till privatförsäljning. Den försäljningen steg i fjol, säger Veronica Apelqvist.
Priset i butik till konsument har legat kring i snitt 3000 kronor per kilo, enligt henne. Var priset landar i år är svårt att förutsäga.
– Det får vi se, säger Veronica Apelqvist.