Ekonomipristagare varnar för krypto

Kryptobanker och riskfyllda "skuggbanker" på Wall Street är de största riskerna i den inflations- och räntechock som just nu skakar världsekonomin, enligt årets mottagare av ekonomipriset till minnet av Alfred Nobel. –Där finns mycket mer att göra, säger den tidigare Fed-chefen Ben Bernanke, en av tre mottagare av årets ekonomipris till minnet av Alfred Nobel.

Kryptobanker och så kallade skuggbanker på Wall Street – som Goldman Sachs och Morgan Stanley – borde regleras hårdare för att undvika en ny finanskris enligt årets mottagare av ekonomipriset till minnet av Alfred Nobel: Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig.

Kryptobanker och så kallade skuggbanker på Wall Street – som Goldman Sachs och Morgan Stanley – borde regleras hårdare för att undvika en ny finanskris enligt årets mottagare av ekonomipriset till minnet av Alfred Nobel: Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ekonomi2022-12-07 16:45

En stor andel av utlåningen i USA – men även i delar av Europa – kommer från så kallade skuggbanker.

Det handlar om stora välkända bjässar på Wall Street – som Goldman Sachs, Morgan Stanley, Deutsche Bank eller Credit Suisse – som tar in kortsiktigt kapital från kapital- och pensionsförvaltare och använder det till långsiktig utlåning.

"Inte tillräckligt reglerade"

Skuggbankerna kan göra detta utan att formellt vara en bank, vilket gör att affärerna är dåligt reglerade och fyllda med okända risker, varnar Ben Bernanke.

– Jag tycker fortfarande inte de är tillräckligt reglerade, säger han.

Men ett problem med att reglera detta är att moderna finansiella institutioner med hjälp av teknisk och juridisk innovation hela tiden är steget före tillsynsmyndigheterna. Regleringen hänger inte med, enligt professor Philip Dybvig från Washington University i St Louis, USA – en annan av pristagarna.

– Det kommer alltid något nytt – som ser annorlunda ut, men som ändå i grunden är en bank – som kryptobanker till exempel, säger han och tillägger:

– Detta är något som upprepar sig hela tiden.

I grunden är banker en självklar och nödvändig del av västerländska ekonomier, enligt pristagarna. Detta gör att vi måste lära oss hantera risken för finanskriser, då det krävs risktagande för att det ska löna sig att sälja spar- och kredittjänster.

– Man måste alltid se upp med extremt uppblåsta skuldberg med kort löptid och vanskötta likvida tillgångar och åtaganden. Det kan finnas var som helst i finanssystemet, säger Douglas W Diamond, finansprofessor vid University of Chicago och den tredje av årets ekonomipristagare.

"Vi har gjort framsteg"

En gemensam slutsats de tre forskarna dragit är att ekonomiska kriser blir onödigt djupa och utdragna – med drastiskt minskad ekonomisk aktivitet, konkurser och arbetslöshet – om man låter banker kollapsa i onödan.

Alla tre tycker dagens bankreglering och krisverktyg som tagits fram gör oss bättre rustade att både motverka och hantera finanskriser än när det small till på allvar senast, hösten 2008.

– Jag tycker vi har gjort mycket framsteg och vi kanske förstår lite mer än vad vi gjorde för 40 år sedan. Men vi är långt ifrån en situation där finanskriser inte längre är ett problem, säger Diamond.

Att Bernanke fick ekonomipriset fick en del att höja på ögonbrynen.

"Bernanke och Fed skapade de förhållanden som ledde till den värsta finanspaniken på 80 år", skrev exempelvis tidningen The Wall Street Journal i en kritisk ledarartikel när beskedet kom.

TT: Vad lärde du dig av finanskrisen? Var det ett misstag att inte rädda Lehman Brothers från kollaps?

– Lehman räddades inte för att det var omöjligt att rädda Lehman. Det fanns inget alternativ, säger Bernanke.

– Lehman var i väldigt, väldigt dåligt skick finansiellt. Grundarna ville inte skjuta in mer kapital trots att regeringen erbjöd garantier. Så det var inte en livskraftigt företag. Det enda sättet att rädda banken hade varit att hitta en fusionspartner, tillägger han.

"Ledde till panik"

Försök gjordes, men när Bank of America valde att köpa krisbanken Merrill Lynch i stället och den brittiska regeringen stoppade Barclays planer på en fusion, blev det spiken i kistan för Lehman, enligt Bernanke.

– Jag ser inte detta som något av de misstag vi (Fed) gjorde, säger Bernanke.

Han ångrar däremot än i dag vad han själv beskriver som en pinsam felbedömning i mars 2007. Han påstod då, som Fed-chef, att problemen med högrisklån till bostäder i USA inte var systemhotande då det egentligen inte rörde sig om särskilt mycket tillgångar.

Det skulle dock visa sig att högrisklånen fanns utspridda och dolda i balansräkningarna ute hos skuggbankerna på Wall Street. De hade nämligen packats ihop med andra säkrare tillgångar i komplicerade finansiella produkter, som sålts till höger och vänster på derivatmarknaden.

– Det skapade en enorm våg av rädsla och osäkerhet, vilket ledde till panik – en bankrusning – först mot skuggbankerna men sedan även mot vanliga banker, säger Bernanke.

Tillsyn och reglering ligger alltid steget efter innovativa finansbolag, varnar professor Philip Dybvig, en av årets mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Han efterlyser just nu tuffare tag mot banker i kryptosektorn.
Tillsyn och reglering ligger alltid steget efter innovativa finansbolag, varnar professor Philip Dybvig, en av årets mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Han efterlyser just nu tuffare tag mot banker i kryptosektorn.
Fakta: Ekonomipris för forskning kring finanskriser

Tre forskare från USA – Ben Bernanke, centralbankschef i USA 2006-2014, och professorerna Douglas Diamond och Philip Dybvig – fick dela på Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfreds Nobels minne i år – ett pris som sedan 1960-talet delas ut i samband med de traditionella Nobelpriserna.

Enligt motiveringen från Kungliga vetenskapsakademien har den forskning de tre gjorde i början på 1980-talet förbättrat vår förståelse av bankernas roll för ekonomin – särskilt i finanskriser. Bland annat lyfter de på olika sätt fram hur viktigt det är att undvika att finansiell panik kopplad till banker som kollapsar sprider sig när kriser slår till.

I praktiken har deras forskning lagt en grund för att förstå hur viktigt det är med reglering av finansmarknaden och krisverktyg att ta till när det blir kris. Det handlar om insättningsgarantier för sparare, stödköpsverktyg för att hålla uppe likviditeten i systemet, regelverk för att under kontrollerade former hantera banker på väg att kollapsa – men även den skärpta tillsyn som har byggts upp i form av stresstester och tuffare krav när det gäller kapitalnivåer och buffertar i banksystemet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!