Visst har vi blivit lite fattigare, konstaterar Jens Magnusson, chefsekonom pÄ SEB.
ââTittar man pĂ„ pĂ„ reala inkomster sĂ„ Ă€r det inte sĂ„ konstigt. Lönen gröps ur av inflationen, och sĂ„ kommer höjda rĂ€ntor pĂ„ det. Vi gĂ„r mot dystrare tider, sĂ€ger han.
Vi har ocksÄ blivit deppigare, ekonomiskt sett. Han berÀttar att en rad olika undersökningar och prognoser, bÄde hÀr i Sverige och i Europa, visar pÄ mer dÀmpade ekonomiska utsikter.
Hans egen bank SEB förvÀntar sig rejÀlt lÀgre tillvÀxt och fortsatt hög inflation, och Àven Swedbank och Danske bank, bland andra, har sÀnkt sina prognoser. Detta kommer att strama Ät en redan kÀrv ekonomi för mÄnga hushÄll, enligt Danske bank. I april steg inflationen till 6,4 procent, frÄn 6,1 procent i mars.
PÄverkar olika köp
Enligt fĂ€rsk forskning frĂ„n Uppsala universitet sĂ„ hĂ„ller vi hĂ„rdare i vĂ„ra plĂ„nböcker nĂ€r tiderna blir sĂ€mre, men köpbromsen ser lite olika ut för olika typer av varor. Kapitalvaror, som bilköp, minskar redan nĂ€r vi blir oroliga för vad som kan komma att hĂ€nda, medan köpen av förbrukningsvaror minskar nĂ€r exempelvis arbetslösheten Ă€r ett faktum, enligt forskaren Erik Ăberg vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet som tillsammans med nĂ„gra andra forskare utvecklat en modell för att kartlĂ€gga vĂ„r konsumtionsminskning i sĂ€mre tider.
Börsfall frÄn rekordnivÄer
ââBörsen har gĂ„tt ned runt 25 procent frĂ„n det att den var pĂ„ topp, och det Ă€r klart att den som har pengar dĂ€r ocksĂ„ kĂ€nner sig fattigare. TillgĂ„ngarna Ă€r ju vĂ€rda mindre, sĂ€ger Jens Magnusson.
Men frÄgan Àr om det faktiskt handlar om nÄgon förlust, i egentlig mening. SÄ lÀnge man inte har sÄlt sitt aktieinnehav sÄ finns ju ingen konkret förlust.
ââDet kan ju diskuteras. TillgĂ„ngarna Ă€r vĂ€rda mindre och dĂ„ kĂ€nner man sig fattigare, men man har inte förlorat nĂ„got, sĂ€ger Jens Magnusson.
Men börsen har fallit frÄn rekordnivÄer, och under de senaste Ären har vÀldigt mÄnga kunnat spara rÀtt mycket av sina pengar, pÄpekarJens Magnusson.
Hur det Àn ligger till med förlusterna sÄ kÀnner fler hur oron börjar mala kring ekonomin. MÄnga har fÄtt det tuffare. Men Àven andra oroas, som har gott om sparpengar pÄ banken efter pandemiÄren dÄ vi inte gjorde av med sÄ mycket pengar.
Det finns förklaringar till det, berÀttar Per Kristensson, professor i psykologi med inriktning pÄ konsumtion vid Karlstad universitet. Vi lyfter vi gÀrna fram risken för förlust framför möjligheten att vinna, förklarar han.
ââDet Ă€r en generell princip, som kallas förlustaversion. Vi Ă€r mer benĂ€gna att uppfatta risken för en försĂ€mring Ă€n chansen att vi fĂ„r det bĂ€ttre, sĂ€ger han.
Han tycker att det Àr viktigt att vi kÀnner till att det Àr sÄ vi fungerar.
Nu nÀr elen, drivmedlet och maten blir dyrare sÄ upplever vi förluster, och det kan göra att vi upplever oss som fattigare och blir deppigare. Mer deppiga Àn vi var glada över de goda tiderna, om man fÄr tro teorin om förlustaversionen.
Vana att ha det bra
ââDet finns en annan teori som ocksĂ„ Ă€r relevant, som kallas Ă€gandeteorin (endowment effect pĂ„ engelska). Den gĂ„r ut pĂ„ att vi hĂ„ller fast vid vanan med sĂ„dant som vi har, sĂ€ger han.
Det behöver inte vara fysiska föremÄl, det kan ocksÄ vara sÄdant som utlandssemestrar eller annat som vi vant oss vid. Vi vÀnjer oss vid att ha, och dÄ vi av nÄgon anledning inte kan fortsÀtta sÄ upplever vi en förlust. Det kan ocksÄ förklara vÄr ekonomiska oro och fattigkÀnsla nu, förklarar Per Kristensson.
Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi med inriktning pÄ ekonomisk psykologi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, tror att förutom vÄr motvilja mot förluster sÄ Àr det ocksÄ pandemin och kriget som pÄverkar.
ââJag tror att vi lĂ„ter oss pĂ„verkas av att ha reella hot mot oss ocksĂ„. I och med det sĂ„ smyger sig en domedagskĂ€nsla pĂ„, och vi fĂ„r katastroftankar om ekonomin.