ââAmerikansk ekonomi har varit betydligt snabbare upp ur startblocken nĂ€r det kommer till Ă„terhĂ€mtning efter pandemin. DĂ„ mĂ„ste man stĂ€lla sig frĂ„gan â för vi sitter ju i alla i samma bĂ„t â varför har det gĂ„tt lĂ„ngsammare i Europa? sĂ€ger Robert Bergqvist, chefsekonom pĂ„ SEB.
Att den amerikanska ekonomin kommit snabbare ur pandemin Àr en viktig förklaring till skillnaderna i konsumentprisökningen, konstaterar bÄde SEB:s chefsekonom och Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
De tvÄ delar ocksÄ bedömningen att stödÄtgÀrder i form av direktutbetalningar till amerikanerna har skapat brist pÄ arbetskraft och dÀrmed löneökningar pÄ kort sikt.
Direktutbetalningar
ââUnder Trump fick vi ett rejĂ€lt krispaket vĂ„ren 2020, sedan fick vi ytterligare ett finanspolitiskt krispaket i december förra Ă„ret och ytterligare ett nu i vĂ„r. Det har varit mer omfattande och större belopp, sĂ€ger Robert Bergqvist.
USA har redan delat ut checkar pÄ totalt 4 000 dollar till varje amerikan, motsvarande 35 000 kronor. I Europa har det sett annorlunda ut.
ââEuropa sitter fortfarande och sliter med sin Ă„terhĂ€mtningsfond som man tog ett beslut om förra sommaren, det Ă€r först nu pengarna börjar komma ut, sĂ€ger Bergqvist.
I Sverige har korttidspermitteringar och företagsstöd bidragit till att hÄlla den befintliga arbetskraften i arbete. I USA fick mÄnga sparken under pandemin och utbetalningar direkt pÄ kontot.
Brist pÄ arbetskraft
Eftersom ekonomin tagit fart i USA behövs arbetskraft, men de generösa bidragen har fĂ„tt en del av arbetarna att avstĂ„ frĂ„n jobb, resonerar Robert Bergqvist, vilket i sin tur har gjort att företagen har behövt konkurrera med högre löner â en viktig faktor för ökad inflation.
ââMĂ„nga tĂ€nker att det inte Ă€r lönt, att de tjĂ€nar mer pengar pĂ„ att stĂ„ utanför arbetsmarknaden och fĂ„ det hĂ€r stödet Ă€n att Ă„tervĂ€nda till arbetskraften. DĂ„ blir det en ovanlig bristsituation pĂ„ just arbetskraft.
Ăven Annika Winsth, chefsekonom pĂ„ Nordea, ser arbetskraftsbrist och efterföljande löneökningar som en del av förklaringen pĂ„ juni mĂ„nads inflationshöjning i USA, men framhĂ„ller att det inte Ă€r klokt att dra slutsatser utifrĂ„n enskilda mĂ„nader.
ââDels har USA kommit lite lĂ€ngre i Ă„terhĂ€mtningen, men den största skillnaden Ă€r lönerna. NĂ€r man har lĂ€ttat pĂ„ restriktionerna har vi de hĂ€r checkarna som tycks gjort att personal tycks ha valt att stanna hemma. Det har drivit upp lönerna, och det ser vi inte alls i Sverige, sĂ€ger Winsth.
Arbetslösheten Ă€r fortsatt hög i USA, men nĂ€r bidragen fasas ut i höst lĂ€r arbetsmarknaden komma mer i balans, och inflationstrycket kan avta, sĂ€ger Robert Bergqvist. Ăven han framhĂ„ller att man ska vara försiktig med att dra slutsatser "innan vi stĂ„r pĂ„ fast mark igen".