Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har kommit överens om att sänka reduktionsplikten till 6 procent för både bensin och diesel under perioden 2024 till 2026. I dag är reduktionsplikten 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Sänkningen görs för att uppfylla vallöftet om att sänka drivmedelspriserna.
Reduktionsplikten innebär att bensinbolagen måste blanda i en viss mängd biobränsle i bensin och diesel för att nå en minskning av transportutsläppen. I och med att biobränslet är dyrare så höjs literpriserna.
I och med att reduktionsplikten sänks beräknas priset i teorin sjunka med 4 kronor för diesel och 0,3 kronor för bensin per liter, enligt regeringens egna beräkningar. Förutom den förändrade reduktionsplikten ska skatten på bensin och diesel också sänkas nästa år. Skatten sänks med 0,43 kronor per liter för diesel och 1,64 kronor per liter för bensin – inklusive moms, enligt regeringen.
Kan bli höjning
Men när man lägger på den indexuppräkning av skatten som görs varje år, som ligger på +11,31 procent utifrån konsumentprisindex plus ytterligare två procent, äts skattesänkningarna för diesel upp och innebär i praktiken i stället en skattehöjning med 15 öre per liter. För bensin sänks skatten med 75 öre per liter, enligt Anders Norén, hållbarhetschef på branschorganisationen Drivkraft Sverige.
– Sammantaget skulle det innebära att priset på diesel sänks vid pump med 3,85 kronor per liter och att bensin sänks med 1,05 kronor per liter jämfört med 2023 enligt regeringens underlag, säger han.
Men det är inte säkert att förändringarna kommer att synas direkt på bensinmackarna efter årsskiftet.
– Det finns andra saker som kan påverka priserna i slutänden, till exempel att efterfrågan på diesel ökar vilket kan driva upp priset eller ökad efterfrågan på vinterkvalité på diesel, säger han.
Inför riksdagsvalet utlovade Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna sänkningar på 5 till 6 kronor per liter för bensin och uppåt 10 kronor för diesel.
"Fattigdomsfälla"
Branschorganisationen Mobility Sweden kallar initiativet till att sänka reduktionsplikten och drivmedelsskatterna, tillsammans med den tidigare sänkta klimatbonusen för elbilar, för en "fattigdomsfälla".
Enligt vd:n Mattias Bergman har elektriska fordon en lägre drivmedelskostnad än de med förbränningsmotor, vilket resulterar i en lägre kostnad i längden trots att de är dyrare i inköp.
– Om man tar bort styrmedlet för att köpa elfordon så kommer man låsa fast konsumenterna i äldre produkter med högre kostnader i stället för att hjälpa dem till nya med lägre kostnader, säger han.
Enligt Mattias Bergman hade de hellre sett en pausning av reduktionsplikten under perioden med extrempriser.
– Nu är det samma pengar som det kostade att göra skattesänkningen av drivmedel som pengarna det kostade att ha ett styrmedel för elektrifieringen. Att detta leder till att man behåller gamla fordon som är dyrare att köra, det blir en fattigdomsfälla.