Det förändrade ränteläget har gjort att fler föreningar hör av sig till Nabo med frågor om hur man ska göra med avgifterna, enligt Jonas Gustavsson, som är ekonomisk förvaltare på Nabo.
– De föreningar som nu förhandlar om sina lån märker av att läget har förändrats. Även om kostnadsökningarna inte fullt har slagit igenom än för bostadsrättsföreningarna så ser vi en tendens till att fler agerar, säger Jonas Gustavsson.
Samtliga föreningar kommer att behöva höja sina avgifter med tiden på grund av kostnadsläget, men frågan är med hur mycket. Det beror på hur de tre kostnadsblocken för bostadsrättsföreningarna påverkas av inflationen och de stigande räntorna, enligt Jonas Gustavsson.
En bostadsrättsförenings utgifter beror på driftskostnaderna för till exempel värme, vatten och el, underhållskostnader för fastigheten och därefter finansieringen.
Kan bli dyrt
Om föreningen inte har tagit höjd för högre räntor genom sin kalkylränta kan det bli dyrt.
– Det beror på hur höga lån man har. Har man inte tagit hänsyn till en kalkylränta och om man har hög belåning, då kan det bli riktigt tufft, säger Jonas Gustavsson.
Avgifterna höjs däremot från väldigt låga nivåer. Närmare hälften av bostadsrättsföreningarna som Nabo har förvaltat har inte höjt sina avgifter alls de senaste fyra åren.
I fjol ökade avgifterna med 0,6 procent, samtidigt som inflationsnivån under samma tid låg på 2,2 procent och att även kostnaderna för underhåll och entreprenad ökade med 2,2 procent, enligt Nabos förvaltningsstatistik över 464 bostadsrättsföreningar.
Att avgiftshöjningarna inte har följt inflationen kan leda till en ökad belåning och ännu mer drastiska avgiftshöjningar i framtiden, enligt Jonas Gustavsson.
– Jag tror att många föreningar ligger för lågt med sina avgifter och att majoriteten har sett goda tider med räntan och då lurats att inte höja avgifterna.
Många har bra koll
Enligt Ulrika Blomqvist, vd för organisationen Bostadsrätterna, har många av bostadsrättsföreningarna bra koll på sin ekonomi och föreningar har relativt låg belåning som det ser ut i dag.
– De äldre föreningarna, de som främst har ett underhållsbehov, har i princip amorterat ned väldigt stora delar av sina lån och har då inte en stor belåningsgrad. För nya bostadsrättsföreningar ligger belåningsgraden på runt 20-25 procent på föreningen och resten på bostadsrättsägarna.
Samtidigt är varje förenings ekonomiska situation unik, understryker Ulrika Blomqvist.
Prisökningar på till exempel energi kan man som förening inte göra så mycket åt. Men räntekostnaderna beror på föreningens enskilda belåningsgrad och de bindningstider som man har.
Om man som förening har gjort en plan för underhåll på fastigheten för några år sedan, kommer den kostnaden mest sannolikt att behöva justeras upp nu.
– Om det inte är akuta underhåll som behöver göras kanske man kan skjuta upp det där fönsterbytet på tre år, säger Ulrika Blomqvist.