Hon blir vinnare på nytt rutavdrag

Från 1 januari 2021 utökas rutavdraget med fyra nya tjänster: möblering av bostad (inklusive montering av nya möbler), transport av bohag till andrahandsbutiker, loppmarknader och liknande där bohaget kan komma till återanvändning samt enklare tillsyn av bostad och fritidshus.

Den fjärde nya tjänsten är vattentvätt vid tvättinrättning, inklusive transport av tvätten, dock ej kemtvätt. Även arbeten som normalt förknippas med tvättning, som torkning, mangling, strykning och vikning ska ingå.

Linn Markryd driver ett företag som erbjuder både vattentvätt och leverans, hon ser att det nya avdraget kan ha både negativa och positiva effekter för henne.

– Det är klart att vi kommer få fler konkurrenter, men jag väljer ändå att tro att det skulle vara mest positivt att vi skulle vara fler som driver den här "normaliseringen" av att köpa tvättjänster, säger Linn Markryd, vd Washaway.

Kan bidra till attitydförändring

Städtjänster inkluderades i rutavdraget redan vid införandet 2007, sedan dess har många städföretag startats och andelen privatpersoner som har hemstädning ökat. Förutom att rutavdraget kan bidra till en allmän attitydförändring till tvättjänster tror hon även att priset kommer göra skillnad.

– Vi gör undersökningar hos våra kunder hela tiden och ser att den vanligaste anledningen till att man anmäler sig, men inte använder tjänsten, är att man tycker att det kostar för mycket. Det är inte så dyrt egentligen men du jämför ju alltid med om du skulle tvätta själv, säger Linn Markryd.

Ett av syftena med rutavdragen är att "såväl kvinnor som män ska kunna kombinera familjeliv och arbetsliv på lika villkor". De nya avdragen har kritiserats för att urholka grundtanken, och specifikt för tvättjänsten, att den inte gynnar den tänkta målgruppen.

Arbetstillfällen

– Jag skulle ljuga om jag sa att våra kunder i dag är ensamstående mammor som jobbar nattskift, säger Linn Markryd.

Hon menar att avdraget snarare skulle bidra till ett annat grundsyfte: "rutavdrag förväntas dessutom leda till att fler arbetstillfällen skapas för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden".

– Vi har anställt tretton personer det senaste året, varav en har svensk bakgrund och hon hade varit arbetslös i ett halvår innan det, så man kan nog säga att hon stod utanför arbetsmarknaden, säger Linn Markryd.

Kritik har också riktats mot att det inte är de grupper som står långt ifrån den svenska arbetsmarknaden som får de ny jobb som skapas i olika rut-branscher. Forskning från Stockholms universitet visar att långtidsarbetslösa och personer med flyktingbakgrund inte anställs i rut-företag i högre utsträckning än på den privata marknaden i övrigt.

Linn Markryd håller med om kritiken men menar att det finns en enkel lösning.

– Ställ krav på företagen att ta in folk via arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen är jättebra att använda sig av och vi har anställt tolv av våra anställda via dem, säger Linn Markryd.