Debatt: Tidningarna har behandlat ärendet obalanserat

GENOM ATT VÄLJA bort "väl valda" delar av handlingarna, genom att lyfta fram rena osanningar till rubriker och löpsedlar samt i artiklarna använda raljant nedlåtande ordval framstår definitivt inte skildringen av den här historien så objektiv och saklig som media borde vara i sitt viktiga uppdrag för demokratin.
Eftersom hela historien dessutom är tvistig finns god anledning att avvakta med alltför långtgående slutsatser och reportage tills saken har blivit lagligt prövad. Detta var inledningsvis min inställning vilket har utnyttjats av särskilt Östgöta Correspondenten till att enbart rapportera en mycket ensidig bild.
Linköpings Tidning/Kinda-Posten har efter hand intagit ett mer balanserat sätt att beskriva ärendet och inte tagit varje chans att förvränga sanningen till min nackdel. Det är jag tacksam för!
När det så kallade avslöjandet rullades upp var jag bortrest och hade därför inte läst den kontrollrapport som Correns reporter redan hade i sin hand när denne ringde upp för att få en kommentar.
Jag bad att få återkomma när jag hade kommit hem och läst brevet. Detta kunde reportern inte respektera utan började provocera mig genom att läsa upp brevet.
Dagen därefter var det hela ute med stora rubriker och en mycket ensidig bild.

I TORSDAGS använde dessutom Östgöta Correspondenten stora rubriker och hela löpsedeln i Kinda till att förmedla en direkt osanning. I lördagstidningen kommer det in en liten notis i ett hörn med en ursäkt, men vad hjälper det?
Skadan är redan skedd och ursäkten saknas på löpsedeln.
Dessutom innehåller även notisen med ursäkten felaktigheter som baseras på ett felcitat av min diskussion med tidningen när jag ringde upp för att klaga på osakligheterna från torsdagen. Jag meddelade då att mot bakgrund av den information tidningen hade vid pressläggningen av torsdagstidningen så var det fel att anklaga mig för att vägra att betala tillbaka.
Vid den tidpunkten var mitt överklagande inlämnat till länsstyrelsen utan att jag alls kommenterat återbetalningsfrågan. Enligt länsstyrelsens beslut är jag återbetalningsskyldig vare sig jag överklagar eller ej.
För att undanröja även detta beslut har jag därefter på juristernas inrådan lämnat in en inhibitionsansökan för återbetalningen som innebär ansökan om uppskov under tiden den juridiska processen pågår.
Detta gör jag endast av ett enda skäl. Länsstyrelsen har anmält mig för ett allvarligt brott och då kan ett medgivande till återbetalningskravet uppfattas som ett erkännande.
Härav felaktigheten i lördagens notis. Jag har aldrig sagt eller skrivit att jag ska betala tillbaka i enlighet med återbetalningskravet utan blivit misstolkad av Östgöta Correspondenten.

JAG HAR INTE PÅ något vis haft uppsåt till något otillbörligt med att ansöka om investeringsstöd utan hela tiden har syftet varit att utveckla vårt landsbygdsföretag.
Genom att vi redovisat marknadsmässigt förmånsvärde och moms har vi inte haft någon som helst fördel när vi nyttjat stugan då den inte varit uthyrd till andra.
Vem som helst har kunnat hyra den till samma pris.
Användningen har heller inte ändrats eftersom stugan hittills endast använts till uthyrning. I reglerna anges endast avvikelse mot dessa faktorer som grund för återbetalningsskyldighet. Om den juridiska prövningen slutligen skulle leda till återbetalningsskyldighet har jag i så fall misstolkat eller missuppfattat reglerna och det är definitivt inget bedrägeri.
Förutom själva överklagandet kommer jag också att anmäla jordbruksverket och länstyrelsen till justitieombudsmannen för genomförandet, slutsatserna och hur kontrollen kommunicerades mot mig som stödmottagare.
Jag var inte hemma när den utfördes och hörde inget från myndigheten överhuvudtaget under en månad. Under huvuddelen av den tiden var rapporten en offentlig handling och tillgänglig för medierna utan att jag hade hört något om kontrollresultatet överhuvudtaget. Jag själv fick tillgång till kontrollrapporten ungefär samtidigt som jag fick läsa om den i tidningen.
Att anmäla mig för bedrägeri är helt grundlöst och en yttring av det svenska huvudproblemet med Eu enligt min uppfattning. Svenska byråkrater är alltför svaga i sin myndighetsutövning och använder Eu:s paragrafer mot medborgarna i Sverige istället för som de borde.

FÖR MIG OCH MIN familj har den här tiden varit som en mardröm. Som väl är har vi många vänner som har stöttat oss på det personliga planet och samtliga har drivit på till att stå på oss och kämpa emot både byråkrater och media "för så här får det inte gå till." Även många helt okända har hört av sig med samma besked.
För turistverksamheten har motivationen till fortsatt arbete med värdskap och service till utländska gäster totalt runnit av oss vilket kommet att få till följd att vi avvecklar den efter säsongen 2011. Detta innebär att vi ansöker om ändrad användning av Kaffetorpet från och med september 2011 och med detta som grund återbetala de delar av stödet som kan anses skäligt. Därefter kommer vi att överväga eventuella försäljning av stugan.
Jordbruksverksamheten på fastigheten är tyvärr liksom för alla jordbrukare fortsatt helt beroende av jordbruksstöden. För vår del i alla fall fram till 2012 då nuvarande femårsavtal går ut. Vi kommer att vara mycket tveksamma till att förnya dessa eftersom samma regler för återbetalningskrav gäller som för investeringsstöden.
För oss är det då en viktig fråga att bestämma vad vi ska göra med 40 hektar strandnära åker och beteshagar med höga natur, kultur- och skönhetsvärden på en vacker halvö i Åsunden.
Endast ett stort intresse och stark motivation kan bära de insatser som krävs för att hålla en sådan verksamhet igång med omfattande djurhållning och bidragsbyråkrati. Är det igenplantering med granskog byråkraterna vill ha?
Fram till den här affären inleddes var jag nytillträdd ordförande i Kinda kommuns socialnämnd med ansvar för 350 anställda och verksamhet inom äldrevård och social omsorg. Uppdraget var mycket krävande inte minst på det mentala planet med ansvar för stora och svåra beslut som avser att hjälpa människor som har det svårt. Jag hann lagom bli introducerad med personalen och verksamheten och det kändes verkligen som att vi var "på gång" efter en tid med besvärlig ekonomi i nämnden.

NÄR DEN HÄR historien med stugan dök upp och fick proportioner som jag inte på något vis kunnat tänka mig var det helt nödvändigt att avgå från de politiska uppdragen. Orsaken till detta var i första hand att ledarskapet inte fungerar i en sådan situation.
Den strid som kommer att drivas mot länsstyrelse och jordbruksverk under överskådlig tid framöver bedrivs också effektivast utan politiskt ansvar.
Jag är mycket rörd och tacksam för det stöd jag fått under den här tiden både från vänner, partikamrater och personal inom socialförvaltningen och vill verkligen önska den blågröna alliansen lycka till i arbetet med att hitta en bra efterträdare på ordförandeposten.

Björn Hoflund