I linje med den svenska traditionen när det gäller grundlagsförändringar bygger reformerna på en bred överenskommelse som alla riksdagspartier utom SD ställt sig bakom.
Några av de viktigaste förändringarna är följande.
Det blir lättare för en domstol att avstå från att tillämpa en lag i ett enskilt fall med hänvisning till att tillämpningen skulle strida mot någon av grundlagarna. Idag krävs att felet på lagen är uppenbart - det kravet (det s.k. uppenbarhetsrekvisitet) tas nu bort, vilket är ett gammalt, borgerligt förslag. Det här är en viktig förstärkning av det skydd för fri- och rättigheter som regeringsformen ger och det kan bidra till att göra fri- och rättighetskapitlet i RF till ett mer verksamt vapen för enskilda medborgare som anser att deras fri- och rättigheter riskerar att kränkas.
Domstolarnas oberoende i förhållande till regering och riksdag markeras tydligare, dels genom att domstolarna får ett eget kapitel i regeringsformen, dels genom att det införs tydliga regler om förfarandet när regeringen utser vilka som ska få höga domartjänster. Oberoende domstolar, som inte tar politiska hänsyn, är ett viktigt inslag i en rättsstat.
Den enskildes rättigheter förstärks genom att rätten till en rättvis rättegång inom skälig tid slås fast och att rätten att få full ersättning förtydligas, om staten eller någon annan tar över privat egendom med stöd av lag. Det sistnämnda innebär ett förstärkt skydd för den enskilda äganderätten.
Det införs en ny bestämmelse som säger att var och en gentemot stat, kommun m.fl. ska vara skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten genom övervakning eller kartläggning.
Skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning förstärks.
En ny bestämmelse införs som slår fast att forskningens frihet ska värnas. Universitet och högskolor ska kunna bedriva forskning utan att styras av regering och riksdag.
Genom dessa förändringar förstärker vi skyddet för medborgarna mot staten och ger ytterligare innehåll till regeringsformens ord om att "den offentliga makten utövas under lagarna". Det är ett bra sätt att inleda den nya mandatperioden på.
Jan R Andersson
Riksdagsledamot (M), Kalmar län
Andreas Norlén
Riksdagsledamot (M) i konstitutionsutskottet, Östergötland
Stärkta rättigheter i nya regeringsformen
Regeringsformen (RF) är den viktigaste av våra grundlagar. Den ger det grundläggande regelverket för det politiska systemet, domstolarna och statsförvaltningen och den skyddar de medborgerliga fri- och rättigheterna. Den 1 januari 2011 började de största förändringarna av RF på minst 30 år att gälla.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.