En analys av läget är att sanningen nu till sist kommer ikapp mindre ansvarsfulla politiker på båda sidor om Atlanten. Ett antal länder har under en lång följd av år haft mycket större statsutgifter än statsinkomster.
Den rådande skuldkrisen belyser på ett tydligt sätt politikens begränsningar. Enligt keynesianismen, som länge var ledstjärnan för världens ekonomiska politik, ska politiken jämna ut konjunkturförlopp, genom att "gasa" med skattelättnader och ökade utgifter i lågkonjunktur och "bromsa" med höjda skatter och minskade utgifter i högkonjunktur.
Det finns dock ett par hakar med detta. En är att pengar till hushållen för att de ska öka sin konsumtion delvis används till importvaror, vilket innebär att en del av stimulanseffekten hamnar i andra länder.
En annan mer påtaglig hake är att keynesianismens idé bygger på att regeringarna ska samla pengar i högkonjunktur för att kunna använda dem till stimulanser i lågkonjunktur. Ett skrämmande stort antal länder har dock inte lyckats balansera sina statsbudgetar ens i goda tider. Om ett land går ur högkonjunkturen med en stor statsskuld och sedan vill låna ytterligare betydande belopp till stimulansåtgärder kommer man förr eller senare till ett läge när långivarna inte vill låna ut nya pengar om inte riskpremien, räntan, höjs kraftigt.
Om en regering med svaga statsfinanser satsar på stimulansåtgärder är risken också att effekten
av åtgärderna blir ännu mindre än vanligt. Hushållen förstår att statens lånekarusell måste ta
slut och att den kommer att följas av höjda skatter och nedskärningar.
Då väljer hushållen att spara inför de tuffare tider som väntar, och så blir inte den privata konsumtionen det draglok i ekonomin som politikerna tänkt sig.
Sverige är å andra sidan närmast ett skolboksexempel på hur man ska sköta offentliga finanser. Sverige gick in i krisen 2008 med överskott i statsfinanserna och med ett stabilt ramverk för finanspolitiken. Alliansregeringen hade genomfört viktiga reformer som gjort att arbetsmarknaden fungerade bättre och att sysselsättningen stigit. Det medförde att regeringen kunde satsa på väl avvägda stimulansåtgärder och på fortsatta jobbskapande reformer när krisen kom, utan att statsskulden växte okontrollerat.
Alliansregeringen fick kritik från Socialdemokraterna för att de satsningar som gjordes mot krisen inte var stora nog. Spanien lyftes fram som ett föregångsland. Spanien drog på sig en drastiskt ökad statsskuld och är nu ett av flera krisländer.
Sverige, däremot, har åter balans i ekonomin, statsskulden är lägre än före krisen och skulle det komma en ny lågkonjunktur har vi resurser att tackla även den med måttfulla stimulanser och jobbskapande
reformer, utan att tappa kontrollen över budget-underskott och statsskuld.
Allt detta sammantaget gör att hushåll och företag i Sverige kan se framtiden an med tillförsikt. Sverige är väl förberett, vad som än händer i världsekonomin i höst och kommande år.
Andreas Norlén
Riksdagsledamot (M), Östergötland
Starkt utgångsläge i Sverige
Turbulensen på de finansiella marknaderna fortsätter, samtidigt som politiker i USA och Europa försöker hantera stora budgetunderskott och mycket stora statsskulder. Svenska hushåll och företag kan känna sig trygga med att några åtstramningar inte behövs i vårt land.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.