Debatt: Stabilisering är ledordet för Vimmerby

Minskat invånarantal med 25 personer (halvåret 2011) är ungefär en miljon kronor i minskad intäkt för kommunen.
Minskar jobben i antal tappar vi skattekraft, det kommer snabbt upp i miljonbelopp.
Minskar jobben ökar i regel de sociala utgifterna, vi får betala mer i försörjningsstöd.

VIMMERBYS NÄRINGSLIV är bräckligt. Det finns siffror, utifrån 2010 års bokslut har 430 företag granskats, som visar att en stor del av Vimmerbys näringsliv kollektivt skulle behöva effektivsera med 180 miljoner kronor, vilket är ca 400 tjänster.
Att det inte görs kan bero på många faktorer, bland annat att finansiärer, privata ägare eller andra godtar en mindre effektivitet.
Kommunledningen väntar inom en månad in en fullständig rapport över den ekonomiska hälsan i Vimmerby kommuns samlade näringsliv. Vi får därför anledning att återkomma.

MOT BAKGRUND av att kommunens möjligheter till skola och omsorg är beroende av antalet arbetstillfällen i kommunen är det viktigt att fokus i första hand ligger på att kommunen finner smörjmedel för det lokala näringslivets tillväxt.
Ett Industriråd och ett Näringsliv startas upp nästa månad och samarbetet mellan kommunens tjänstemän, politiker och företagens ledningar måste bli starkt och möjlighetsorienterat.
Det ligger i hela kommunens intresse att Vimmerby kan vända befolkningsutvecklingen, att nya jobb skapas och gamla består, att nya branscher och entreprenörer ser attraktionskraft i vår kommun.

DEN EFFEKTIVISERING som nu sker 2012 och 2013 i kommunens driftbudget är för att återskapa balans och stabilisera kommunens ekonomi. Har vi inget överskott i vår driftbudget kan vi heller inte investera i äldreboenden och förskolor.
Om man i denna tvåårsbudget betraktar effektiviseringar drift av äldreomsorg och barnomsorg/skola ska man också beakta satsningar på 125-150 miljoner kronor i dessa verksamheter i form av investeringar. Nytt äldreboende och ny stor förskola ska öka den sammantagna kvalitén. Det kommer att kosta, men är nödvändigt.
Ingen kommuninvånare tjänar på att kommunens förvaltning är i obalans och ger negativt resultat. Vi måste alltså klara ökade investeringskostnader och klara att betala så mycket som möjligt med egna medel, och låna så lite som möjligt.
Lyckas vi effektivisera så får vi möjligheter att rikta angelägna satsningar.

TVÅ OMRÅDEN som vi moderater vill prioritera är skola/barnomsorg samt äldreomsorgen. 2013 års investeringar är inom dessa områden.
Vi planerar också att initiera ett visionsarbete inom Alliansen under 2013. Syftet med en tvåårsbudget var just att skapa politiskt utrymme för ett visionsarbete där framtida mål ska sättas upp.
Samtliga Allianspartier kommer att uppmanas delta i det arbetet och lägga just sina mål och sin syn på hur de ska uppnås. Jag hoppas att vi i slutet av 2012 ska kunna ha ett samlat Visionsdokument klart för Alliansen och att det kan ligga till grund för den nya tvåårsbudgeten 2014-2015. Vi måste sätta mål med våra verksamheten och alla ska veta att vi vill ha så höga kvalitetsmål som möjligt. Men också ha pengar att finansiera dem.
Varför är vi så resultatorienterade i vår driftbudget 2012-2013?
"Kommunsektorns finansiella sparande (ekonomiskt resultat) utgör en form av stötdämpare mellan inkomster å ena sidan och konsumtion och sysselsättning å andra sidan" skriver Statliga utredningen om det kommunala balanskravet (SOU 2011:59) och fortsätter: "Det kommunala balanskravet (minst 14 Mnkr i Vimmerby, min anm.) har stor betydelse för en ansvarsfull ekonomisk förvaltning i kommuner och landsting".

VI MÅSTE HELT enkelt uppfylla statens balanskrav, vilket vi inte gjort under de tre tidigare åren. Så i den nuvarande budgeten ska vi dels ta igen tre tidigare negativa år, dels klara kravet för kommande budgetår. Tidigare politiska beslut gör att kommunen börjar med minst sex miljoner minus i sina räkenskaper, oräknat avtalspensionerna som togs 2010.
Kommunalt anställda gör en stor insats. Det är välfärdsarbetare inom den offentliga sektorn som bygger hela det trygghetssystem som traditionellt är så starkt i hela Sverige. Sjuksköterskor, omsorgspersonal, lärare - i min värld har jag svårt att se varför dessa offentligt anställda skulle ha mindre betalt än hantverkare och industriarbetare? De utför ofta det ytterst svåra arbetet med behövande människor och tvingas i varje sekund fatta helt unika beslut. Det är en beundransvärd balansakt som få människor mentalt klarar.
De har dessutom en stor nackdel i sina yrken; de har svårt att välja annan arbetsgivare.
Det nya i Vimmerby kommun är att vi vill skapa fler arbetsgivare än kommunen för dessa. Fler organisationer än kommunen kan klara av leverans av välfärdsservice, vilket lejonparten av alla kommuner i Sverige redan visat.

DET SOM BLIR resultatet är att mängder av små företag i kommunen uppstår, medarbetare får fler arbetsgivare att välja mellan och brukaren får fler leverantörer att välja mellan. Lönen blir ett konkurrenssmedel för arbetsgivarna.
Men mitt i denna omdaning måste kommunens egen verksamhet stå stark. Det är moderaternas uppfattning att den kommunalt producerade välfärdsservicen är livsviktig och en garant för att välfärdstjänster når ut till minsta stuga. Vi måste alltid vara beredda att betala för varandra, att kommunens omsorg fungerar för alla i samhället.
Detta hindrar inte att söka den effektivaste lösningen genom olika driftsformer.
Snarare är det viktigt att skapa ökad frihet för brukaren, d.v.s. medborgaren, att välja.
Jag tror att Vimmerby, som andra kommuner, slår in på den vägen åren framöver.

Micael Glennfalk
Kommunstyrelsens ordförande (M) i Vimmerby