Under senare år har många drömmar och visioner blivit verklighet i vår kommun. Själv gläds jag nog mest åt det biobränsleeldade kraftvärmeverket, men även äldreboendet och en del annat är viktiga genomförda drömmar. Tyvärr har det visat sig att en del projekt blivit mera av mardrömmar än drömmar. Dröm eller mardröm, det de har gemensamt är att de kostar mycket pengar och kommer att så göra under många år.
Kommunkoncernens stora lån gör att kommunpolitikernas handlingsutrymme under lång tid kommer att vara kraftigt begränsat. Det märks i budgetarbetet nu när investeringsmedlen bara räcker till en bråkdel av behoven. Kommunfullmäktige ser förstås allvarligt på saken, det ska amorteras och inte lite hur som helst, det ska amorteras efter plan. Trots den insikten tog det alltså inte särskilt lång tid innan det dök upp en ny investering i 150-miljonersklassen. Det är naturligtvis inte fel att fundera noga över alternativen, 40-45 miljoner för upprustning av AL-skolan kontra en ny skola för 150 miljoner.
Jag ser här många bekymmer, ett är att många politiker drabbats av fartblindhet, ett annat att man inte ser till helheten. Det är väldigt lätt att på kort tid vänja sig vid belopp på 100-tals miljoner och tappa respekten för summornas verkliga storlek och innebörd. Helhetsbilden saknas ofta eftersom minnet är kort och en sak i taget diskuteras i offentligheten. Det blir nu en uppgift för "visionärerna" att tydligt redovisa vilka investeringar kommunen står inför och ge en realistisk helhetsbild. Det behövs tydligen en ny förskola, Socialen behöver flera gruppboenden och andra boenden, fastigheter och infrastruktur har mycket eftersatt underhåll att ta igen. VEMAB redovisar stora investeringsbehov och Vimarhem vill säkert bygga lägenheter om det är möjligt.
Ett tredje bekymmer är känslomässigt. Fack och skolledning har redan gett positiva kommentarer till en ny skola. Läget sägs vara akut och förslaget visar på framtidstro och optimism, vem vill vara emot det?
"Den som är satt i skuld är inte fri" är inte bara ett slagkraftigt uttryck, det är också en väldigt obehaglig sanning redan idag. Även med en kraftigt amorterad låneskuld kan kommunens räntekostnader vara betydligt högre om några år på grund av höjt ränteläge.
När debatten om Trygghetsboende rasade som värst för några år sedan manade jag ansvariga politiker att inte dra på kommunen allt högre lokalkostnader. Jag tyckte då och tycker fortfarande att det prioriteras fel. Ska vi i framtiden ha personal som kan och vill jobba i vår kommun måste löner och arbetsvillkor bli bättre. Lärarlönerna i Vimmerby kommun är fortfarande bland landets absolut lägsta, kanske har kommunen inte råd med mera, men då har vi heller inte råd med en ny skola.
Jag tror de flesta från sin skoltid kan erinra sig lärare som på ett utmärkt sätt klarade undervisningen trots dåliga förutsättningar med lokaler och annat. Det är svårare att hitta motsatsen, att fina lokaler kompenserat för undermålig undervisning.