Riksdagens miljömål visar sig vara tomma ord: vattendragen är hårt åtgångna av vattenkraftsprojekt, landets naturskogar avverkas av en skogsindustri som påstår sig bedriva världens mest miljövänliga skogsbruk. Båda verksamheterna sker med förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden och vår natur.
Våra naturskogar och våra fritt forsande åar och älvar är något av det mest svenska vi har. Starka krafter arbetar för att nationalälvarna ska byggas ut och skogsvårdslagen förordar jämställdhet mellan miljö- och produktionsmål men mindre än 4% av den produktiva skogen är långsiktigt skyddad.
Forskare visar hur viktigt det är med fungerande ekosystem, inte minst för människors hälsa och välbefinnande.
Men exploateringsintressena gör ändå som de vill med vårt gemensamma naturarv.
Den svenska modellen med konsensus och dialog påstås leda till bättre naturvård men sanningen är att under hela den tid som miljöfrågorna debatterats, har det ekonomiska särintresset blivit vinnare medan miljön förlorat.
Naturskog avverkas och vattendrag utpekas som potentiella vattenkraftverksprojekt. Samhällets krav på ökad tillväxt har total genomslagskraft, och dialogerna har endast lett till alltför små delsegrar i vår natur, oftast tack vare ideella insatser.
Skogsindustrin vill öka produktionen med hjälp av gödsling och monokulturer trots att vi vet hur kalhyggen med efterföljande plantageskogar av tall och gran skapar kris för biologisk mångfald och grogrund för skadedjur och skadesvampar, dessutom en stormkänsligare skog.
Samtidigt ges vattenkraftsindustrin ekonomiska subventioner via elcertifikat till anläggningar utan några som helst miljökrav, i många fall till och med utan tillstånd för verksamheten.
Principen att den som orsakar skada på miljön (Polluter Pays Principle) också ska åtgärda den med egna medel gäller inte för vare sig vattenkraft eller skogsbruk. Branschernas negativa påverkan på naturen är enorm, och trots vinster på många miljarder årligen behöver de inte betala för de skador de orsakar.
Exploateringen av naturen ger vidare stora kapitalförluster. Naturkapital som annars skulle kunna försörjt en stor del av människorna i landet via turism och ekologiskt hållbart jord- eller skogsbruk.
Överutnyttjandet har förstört förutsättningarna för framtida generationer att få använda sitt arv, och föra det vidare till kommande generationer.
Det måste bli stopp för skövlingen och förödelsen av våra naturskogar och vattendrag. Dessa ekologiska system kan inte separeras från varandra, lika lite som människan kan separeras från dem. Vi är totalt beroende av de ekosystemtjänster de ger, som t ex rent vatten, ren luft och mat.
Vi inom miljörörelsen måste tydligare visa på kopplingarna mellan ett hållbart klimatarbete, ekosystembevarande i vatten och skogar samt alternativ till dagens BNP-styrda ekonomiska tillväxt som är den drivande faktorn för all exploatering.
När detta är gjort finns förutsättningarna att skapa modeller för framtidens samhälle.
Christer Borg,
Årets Miljöhjälte 2010, ordförande i Älvräddarnas Samorganisation
Sebastian Kirppu,
Årets Miljöhjälte 2011, skogsinventerare, ideellt och professionellt
Skogen är grunden för vår överlevnad
FN satsade på miljöarbete genom att peka ut år 2010 som "Biologiska mångfaldens år", året då utarmningen av arter och naturmiljöer skulle ha avstannat, och 2011 till "Skogens år" för att uppmärksamma skogens mångfald och ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Tyvärr gick dessa målsättningar om intet i Sverige.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.