Allt färre oroar sig för att utsättas för brott. Färre anser att otryggheten påverkar deras livskvalitet negativt. Samtidigt har förtroendet för såväl polisen, åklagarna, domstolarna och inte minst kriminalvården ökat de senaste åren. I dag är det runt 60 procent som uppger att de har ett stort förtroende för rättsväsendet. År 2006 låg motsvarande siffra på drygt 50 procent.
Den Nationella trygghetsundersökningen visar också att tryggheten ser olika ut i olika befolkningsgrupper. Äldre upplever sig i vissa avseenden mer otrygga än yngre, kvinnor är överlag betydligt mer otrygga än män, boende i flerfamiljshus mer otrygga än boende i villor, och så vidare. När exempelvis en äldre kvinna boende i ett flerfamiljshus jämförs med en ung man boende i villa är skillnaderna milsvida. Det är oroande att det i den förstnämnda gruppen nästan är hälften som upplever otrygghet om de skulle gå ut en sen kväll i sitt eget bostadsområde. Bland männen i villaområdet är det ungefär en av hundra som känner motsvarande.
Det finns fortfarande många människor som utsätts för brott och känner sig otrygga. Detta visar på vikten av fortsatta satsningar på att få ett effektivare rättsväsende som fler känner ett stort förtroende för. Under de senaste fyra åren har Alliansregeringen genomfört en av de största satsningarna någonsin på rättsväsendet. Förutom bland annat skärpta straff för våldsbrott, har vi under bara några år gått från 17 000 till 20 000 poliser. Bara här i Kalmar län innebär detta att vi fått 50-talet nya poliser sedan 2007.
Satsningarna på rättsväsendet fortsätter. När vi nu genomfört en historisk ökning av antalet poliser i landet, är det viktigt att satsningarna ger resultat. Polisen har ett ansvar för att fler brott klaras upp och vi politiker har ett ansvar för att skapa bättre förutsättningar för polisen. En utredning har tillsats för att se över polisens
organisation och hur polisens arbete kan bli effektivare. Men det räcker inte med fler poliser och åklagare för att öka tryggheten. En stor del av landets kommuner har tecknat samverkansavtal med polisen. Den typ av samverkan mellan polis, kommuner, näringsliv och andra organisationer är en viktig del i det helhetsgrepp som krävs för att bygga ett allt tryggare Sverige.
Jan R Andersson (M)
Riksdagsledamot, Kalmar län
Krister Hammarbergh (M)
Riksdagsledamot i Justitieutskottet
Satsningar för ett tryggare Sverige
Ett av Alliansregeringens viktigaste vallöften är att Sverige ska vara ett tryggt land att bo, leva och arbeta i. Vi kan med glädje konstatera att dessa satsningar gett resultat. Enligt den nationella trygghetsundersökningen, som nyligen presenterades av Brottsförebyggande Rådet, känner allt fler människor i Sverige sig trygga när de går ut sent på kvällarna.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.