Ledningsgatan kommer att vara i genomsnitt 40 meter, inte 60. Det betyder att den totala arealen som ledningen kommer att ta i anspråk är 220 hektar - inklusive den dryga tredjedel som går i befintlig ledningsgata - och merkostnaden för en jordkabel är 235 miljoner. Frågan är då om det samhällsekonomiska värdet på denna skog över eller under 1 miljon kronor per hektar? Det ska Energimarknadsinspektionen, som är samhällets förlängda arm, avgöra. Priset på ett hektar skog i området om man ska köpa det, torde ligga runt eller under 100 000 kronor.
Sedan skriver Alf Wesik att kommunala bolag inte får göra vinster. En mycket märklig formulering. Ellagen gäller för alla elnätsorganisationer oavsett verksamhetsform precis som den nya regleringen inte heller tar någon hänsyn till bolaget är en ekonomisk förening, kommunalt bolag eller privat.
Vi kan konstatera att Villaägarna gjorde före jul en i och för sig ganska slarvig undersökning av elnätsbolag. På "värstingslistan" fanns då sex kommunala bolag, tre statliga och så privata Skånska Energi i Södra Sandby i Skåne. Energimarknadsinspektionen granskar noga alla elnätsbolagen och deras avgifter och vinster.
För 2009, den senaste granskningen som är klar, blev 16 företag föremål för en fördjupad granskning. Alla utom ett var kommunala. Det privata är det ökända Ekfors Kraft i Tornedalen. Att E.ON Elnät inte fanns med på någon av dessa listor behöver vi kanske inte påpeka.
Björn Persson och Håkan Gunnarsson
Regionchefer E.ON Sverige AB
Tyvärr finns det inte något som heter "rätt siffror" i liknande ärenden, det står dock alla fritt att ha spekulera och göra mer eller mindre kvalificerade gissningar. Jag är därför mycket nyfiken på vad Persson och Gunnarsson använder för tabeller när de värderar jakt i obruten mark, risken för strålning, när de värderar den negativa effekten av det sprakande ljud som alstras vid en högspänningsledning, särskilt vid blött väder. Hur värderas utsikten, hur värderar Persson och Gunnarsson det faktum att ledningsgatan måste röjas var åttonde år, och däremellan inspekteras?
Jag undrar också vad Persson och Gunnarsson använder sig av för standardiserade tabeller när de värderar det faktum att Svenska Kraftnät i sina rekommendationer slår fast att det inte ska finnas boende på ett 160 meter brett område utmed hela ledningen. Många länsstyrelser och kommuner rekommenderar stråk på 200 meter, för att eventuella magnetfält ska undvikas. Vidare, hur värderas den positiva effekt på miljön som växande skog och växande åkermark utgör?
Ingår alla dessa värderingar i hektarpriset på 100 000 kronor, som Björn Persson och Håkan Gunnarsson, drar till med?
Det priset kan förresten diskuteras, det rör sig om finfina marker med hög bonitet där granarna ofta klassas i ståndsortsindex G34 eller G36+.
Vi kan aldrig veta exakt hur prisutvecklingen ska bli ens under det närmaste året. Det finns massor av faktorer som påverkar prisutvecklingen, exempelvis naturkatastrofer runt om i världen. Men om vi ser bakåt, så kan vi alla få verkliga tal att fundera på.
Som exempelvis dessa; mellan år 2000 och 2009 steg det genomsnittliga kubikmeterpriset på virke med 56 procent. Under samma period gick börsen tillbaka 21 procent.
Sitter möjligtvis E.ON Sverige AB inne med någon kunskap om prisutvecklingen som vi övriga inte har tillgång till? Hur kommer prisutvecklingen på bra skogsmark att utveckla sig?
Påverkas fastighetspriserna av att en regionledning skär ett snitt rakt genom markerna, bred som fyrfilig motorväg, eller i bästa fall en europaväg?
Jodå, visst skriver jag att kommunala bolag inte får göra vinster. Med tillägget "att det vore bra om energibolagen hade samma krav på sig".
Det är nämligen så att en av de bärande principerna i Kommunallagen är den så kallade "självkostnadsprincipen", som innebär att kommuner och landsting inte får ta ut högre avgifter än vad som svarar mot kostnaderna för tjänster och nyttigheter som tillhandahålles. På så sätt elimineras risken för ohemula övervinster. Det är väl inte så märkligt?
Slutligen anmärker de båda regioncheferna på att ledningsgatan inte alls är 60, utan istället 40 meter. På den punkten vill jag inte motsäga de båda experterna, men det är märkligt att enligt ELSÄK-FS:s starkströmsföreskrifter ska ambitionsnivån vara "nollfel avseende trädfel", vilket enligt Energimarknadsinspektionens Författningssamling 2010:4, innebär att ledningsgatan ska bestå av en 44 meter bred skogsgata, samt 10 meter sidoområden på vardera sidan om skogsgatan, alltså en ledningsgata på totalt 64 meter. Samma bedömning görs i Svenska Kraftnäts Miljökonsekvensbeskrivning.
Alf Wesik
Ledarskribent