DE HÄR SÄLLSYNTA fladdermössen bör inte nonchaleras. Alla arter behövs och lever i team. Men vad jag med bestämdhet vet är, att här i dessa skogar häckar fiskljusen, här häckar havsörnen. Under tjugo år i Bäckkullen har jag utfodrat kungsörnar. Unga kungsörnar som kommer ner hit under vintern.
Så har även skett denna vinter. Häckande duvhökar, ormvråkar och flera ugglearter har sina revir i denna skog. Varje år sträcker en mängd fåglar över de här åsarna. Det är tranor, kanadagäss, grågäss och även sädgäss, därtill en mängd andra vadare. Dessa är speciellt känsliga då dom flyttar på natten. Många av dessa fåglar sträcker på den "nya" vindkrafthöjden.
Enligt Svenska Jägareförbundets utredningar är vindkraften högst menlig för framförallt skogshöns såsom tjäder och orre. Dessutom påverkas älgen. Skadligast är det för rådjuren som byter till andra revir.
Kom inte och påstå något annat än att alla djur och människor i omgivningarna påverkas mycket negativt av ett entonigt enerverande ljud som hörs vida omkring. Djur hör tio gånger bättre än en människa. Därtill kommer skuggorna av vindkraftverkets rotorblad som en ytterligare skrämseleffekt.
UNDER PLANERINGEN av vindkraftverken har stora förändringar gjorts. Planeringen av ett mindre vindkraftverk blev till två. Höjden nästan fördubblades.
Kan det bli en vindkraftspark? Frågorna är många. Den ökade höjden på de tänkta vindkraftverken är det stora hotet, den känsliga höjden ligger mellan 100 och 200 m ö.h.
Följande fakta har framkommit. Verkningsgraden på vindkraftverken är 16 - till 20 procent. Blåser det inte står dom stilla. Många av verken står stilla av andra anledningar.
VINDSTILLA DAGAR snurrar ibland vindkraftverken med el, dvs. förbrukar el för att inte få statisk belastning på vindsnurrans lager. Ingenstans i Sverige har vindkraftverken i skogslandskapen producerat el mer än fem av månadens 30 dagar.
Det är oroväckande att vindkrafttillverkaren Vestas har ändrat uppfattning
vad gäller säkerhetsmarginaler på dom större vindkraftverken. Tidigare var det 300 till 400 m. Skrivningen i deras manualer på 400 meter finns inte längre, troligen har säkerhetsavståndet höjts ytterligare.
Det finns stora vindkraftverk i skogsbygden där marken är avspärrad cirka 3 km från verket, här råder vistelseförbud och hjälmtvång. Vid en avståndsgräns på 500 m varnas för iskast, alltså isklumpar på många kilo som kan komma flygande med cirka 300 km/tim i timmen. Isen kastas upp till 500 till 600 m.
Avspärrningen innebär att markägaren saknar tillträde till sina marker.
Under 2010 klassades vindkraftverk till maskiner av Arbetsmiljöverket. Nu gäller EG:s Maskindirektiv
Inom EU finns det långt framskridna planer på att alla vindkraftmaskiner skall stängslas in som skyddsområde för obehöriga. Skall säkerhetsavståndet på de större vindkraftverken för is-kast beaktas blir cirka 100 ha inhägnat.
DET ÄR INTE DEN enskilde ägaren eller eventuellt kraftbolag som har något att sätta emot när EU-bestämmelserna fastställs. Detta kan även beröra grannfastigheter.
Fakta är att vindkraftverken har en mycket kraftig påverkan på sin omgivning. Djurlivet skadas och landskapsbilden påverkas av dess torn. Områden blir omöjliga att nyttja till jakt, svamp- och bärplockning och rörligt friluftsliv.
Ljudet från vindkraftverken tillsammans med det faktum att de syns på långa avstånd gör att många drar sig för att köpa fastigheter i närheten av vindkraftverken.
Samstämmig forskning visar att värdet på intilliggande fastigheter sjunker. Ett avstånd av 1000 meter är alldeles för kort när det konstaterats att människor som bor över 4000 meter bort från ett större vindkraftverk störs av bullret.
I miljöbalkens 32:a kapitel står det att den som uppför vindkraftverk som ger ifrån sig miljöstörningar är skyldig att ersätta dem som drabbas av värdeförluster på sina fastigheter.
Detta gäller även om vindkraften håller sig inom tillåtna gränser vad avser ljud och annat. Det är därför redan i detta skede viktigt att fästa allas uppmärksamhet på detta.
Bara de senaste åren har nya rön framkommit angående lågfrekvent buller förorsakat av vindkraftverk. Lågfrekvent buller ökar med höjden på vindkraftverk och hörs på mycket stora avstånd. Lågfrekvent buller mellan 32 och 200 Hz dämpas mindre med ökande avstånd än högfrekvent buller.
Det finns uppgifter om att människor hör vindkraftsverken ända upp till 20 km. Detta förutsätter dock rätt vind. Bullret orsakas av turbinbladets svischande från svängningstal 63 Hz och uppåt. Bullret förstärks genom samverkan mellan inströmmande turbulensvirvlar och turbinblad, främst i skogslandskapet. Därtill kommer buller från växellådor, kylfläktar, generatorer och kraftelektronik. Även när det inte blåser hörs detta ljud.
Svenska bioenergiproducenter redovisar prognoser som visar att EU:s energimål år 2020 uppnås i förtid med hjälp av bioenergi i Sverige.
Fortsätt med det och lägg vindkraft i malpåse. Dålig, dyr planerad vindkraft i skogslandskapet för nära bebyggelse är vi inte mogna för än.
UNDERTECKNAD är inte motståndare till förnybar energi såsom vindkraft. Men min uppfattning är att den passar inte in i skogslandskapet.
Effektiviteten är i dag för dålig. Tekniken måste ytterligare utvecklas,
miljön, människor och djur skadas. En ny miljökonsekvensbeskrivning behövs.
Det finns också en hel massa svammel och direkta sakfel av politiker, miljöaktivister och andra aktörer som ser vindkraften som vår energiräddare. Mycket håller inte i verkligheten när det gäller vindkraftsmaskinerna.
Den 7 november 2010 uttalade sig Anders Olsson, vice vd i EON om våra politikers dåliga kunskaper och bristande realism vad gäller förutsättningarna för vindkraftutbyggnad i Sverige, i SvD. Avgörande för möjligheterna att bygga ut vindkraften är tillgång på reglerkraft och elnät som kan distribuera vindkraftselen.
Vindkraften kräver varje minut tillgång till reglerkraft i princip lika mycket som vinden producerar. Varifrån den ska tas är inte klarlagt. Skall vi bygga ut annan el produktion parallellt med satsningen på vindkraft?
Nödvändigheten av elnät verkar inte ens påtänkt. Anders Olsson befarade att utbyggnaden av vindkraften kan bli en stor besvikelse. Inte minst ekonomiskt.
BEHÖVS ÖVER huvud taget någon utbyggnad av elproduktionen inom överskådlig framtid utöver den effektökning i kärnkraftverken som redan är beslutad. Det verkar inte så om man ska tro statens egen Energimyndighet som gjort en prognos om energiförsörjningen i 2008-
2010. Det enda resultat så långt av en ökad el-produktion med vindkraft blir ett elöverskott i Sverige med 6,9 TWH. Det skall exporteras.
Är det därför vi satsar på vindkraft, för att exportera el till våra grannländer?
Vindkraften har allt för många uppenbara nackdelar i skogslandskapet i vad som gäller kostnader och effektivitet och inte minst påverkan på boende och landskap. Hjälp till att stoppa dessa maskiner i skogslandskapet.
Det kan nog anses som ett hot mot mänskliga rättigheter, när vi måste strida om vår rätt att få behålla värdet av vårt närlandskap. De som värnar om landskapet, om djur och människors hälsa borde mera höja sina röster.
Efter ingående studier tar jag bestämt avstånd från dessa vindkraftsplaner.
Bosse Monell, Bäckkullen
Cirka 500-600 m från ett planerat vindkraftverk
Kungsörn i vindkraftområde kring Vimmerby
Undertecknad har under en tid studerat vindkraft och cirka 200 vindkraftverk, på flera ställen i vårt land. Jag har också tagit del av Vimmerby Energi och Miljös planer på vindkraftverk i vår omedelbara närhet, närmare bestämt vid Vennebjörke, just norr om Vimmerby.Jag har intervjuat ett 50 tal personer och företag som även bygger vindkraftverken.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.