VÅRDEN KRÄVER mer och mer specialistkunskap för att utföras patientsäkert. Kunskapen gör att man kan göra exakta bedömningar av risker och tillstånd även i komplexa situationer.
Bristen på specialistsjuksköterskor är i dag stort i hela landet och det ser likadant ut i Kalmar län. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor är nu nere i alarmerade låga 48 procent. Det innebär stora problem att upprätthålla en god och säker vård.
Socialstyrelsen rapport om vårdens bemanning visar att andelen specialistutbildade sjuksköterskor fortsätter att sjunka. Generellt är andelen om 70 procent specialistutbildade önskvärd.
Även vårdens största arbetsgivare har gått ut i debatten om att kunskapsbristen i vården är stor och att patentsäkerheten är hotad.
Ett stort skäl till detta är att specialistutbildade inte är rätt värderade i lön. Alltså lönar det sig inte att skaffa sig ytterligare kunskap och därmed säkerställa god och säker vård.
Är det rimligt att enskilda yrkesutövare tar på sig ansvaret att de investerar i en utbildning som inte betalar sig förrän efter i genomsnitt 19 år?
DET ÄR PRECIS det specialistsjuksköterskor har gjort genom åren. Dock är medelåldern bland dem hög och inom en 15-årsperiod kommer ett stort antal av dem att ha gått i pension.
Inom en 15-årsperiod kommer hälften av länets yrkesverksamma biomedicinska analytiker att gå i pension. 90 % av vårdens diagnoser bygger på de analyser som görs av biomedicinska analytiker.
En av effekterna av att det är en så dålig investering att utbilda sig, är att färre av våra ungdomar väljer dessa utbildningar. De har redan räknat ut vilken dålig investering det är. Resultatet blir tomma utbildningsplatser till fyra legitimerade yrken inom vården som det samtidigt blir en allt mer akut brist på.
BRISTEN HAR REDAN börjat visa sig och flera arbetsgivare i länet har problem med att rekrytera sjuksköterskor/specialistsjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor. Vad kommer att hända om några år när bristen är ännu större? Risk finns då att vårdgivaren inte ens lyckas rekrytera till en minimibemanning? Ska icke behörig personal anställas? Hur rimmar det med patientsäkerhetslagen?
Som Vårdförbundet ser det är enda vägen att arbetsgivaren betalar en lön som är värderad utifrån kunskap och kompetens. Kunskap måste löna sig. Kan landstinget och kommuner i framtiden garantera säker vård om dessa kvinnodominerade akademiska yrken fortsätter att lönediskrimineras?
Nu har Vårdförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting tecknat ett gemensamt avtal som säger att dessa yrken ska värderas utifrån verksamhetens behov. Vill man ge kvalificerad vård i framtiden? Då är det dags att lokala arbetsgivare tar ansvar för det och gör investering i dessa utbildningar lönsamma.
Vårdförbundet
Marion Rasmussen Nilsson
Ordförande, avdelning Kalmar län
Michelle Dobos Sandell
Vice ordförande, avdelning Kalmar län
Eva Wallander
Vice ordförande, avdelning Kalmar län
Frågor om ansvar för vården i framtiden
Vårdförbundet organiserar legitimerade sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor. Alla dessa är akademiska yrken med minst 3-åriga universitets- eller högskolestudier som arbetar inom vården. Specialisering inom olika områden tar ytterligare minst 1 till 1,5 års studier.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.