Studier har tydligt visat på samband mellan fattigdom och brister bland annat i utbildningsresultat, etablering på arbetsmarknaden och trygghet i det egna bostadsområdet. Allt sådant har avgörande betydelse för varje barns möjligheter att utvecklas och styra över sina egna liv.
Det är nu över 20 år sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 4 i barnkonventionen säger att varje land är skyldig att använda det yttersta av sina resurser för att göra verklighet av alla barns lika värde, det vill säga skapa förutsättningar för drägliga levnadsvillkor för alla barn i landet. Sverige har de resurser som krävs för uppgiften. Man kan och bör ställa höga krav på ett av världens rikaste länder.
Barn vittnar för oss om känslan att ständigt stå utanför. Utanför möjligheten att åka skridskor på friluftsdagen, för att alla förväntas ha utrustning. Utanför möjligheten att åka med på skolresan för att det kräver regelbundna bidrag till klasskassan. Utanför möjligheten att få berätta om en semesterresa, ens till närmaste nöjespark eller skärgårdsö, efter sommarlovet. Hur påverkar det barns självbild och självkänsla.
Stora skillnader finns mellan och inom kommunerna. I Kalmar län är andelen barn 0-17 år i hushåll med låg inkomst lägst i Mörbylånga kommun, som kommer på 19:e plats bland samtliga 290 kommuner. Högst siffror visar Högsby kommun, som kommer på 262:a
plats.
Andel barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd efter ranking bland landets 290 kommuner.
Mörbylånga - 19:e plats: 5,4 procent
Oskarshamn - 24:e plats: 5,7 procent
Mönsterås - 41:a plats: 6,6 procent
Nybro - 63:e plats: 7,3 procent
Borgholm - 102:a plats: 8,6 procent
Emmaboda - 104:e plats: 8,7 procent
Torsås - 107:e plats: 8,9 procent
Kalmar - 113:e plats: 9,1 procent
Västervik - 148:e plats: 10,1 procent
Vimmerby - 160:e plats: 10,4 procent
Hultsfred - 214:e plats: 12,0 procent
Högsby - 262:e plats: 15,3 procent
Kommunerna har ett stort ansvar att uppmärksamma och åtgärda den diskriminering det innebär för de drabbade barnen. Rädda Barnen har länge påpekat dessa skillnader och har även fått stöd av FN:s kommitté för barnets rättigheter, som vid flera granskningar av Sveriges politik kritiserat och uttryckt oro för utvecklingen av barnfattigdomen.
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen
Marianne Brandén, ordförande Rädda Barnen distrikt Kalmar
Gun Dombrowsky Nilsson, ordförande Rädda Barnens lokalavdelning i Kalmar
Barnfattigdomen ökar
Nu släpper Rädda Barnen sin åttonde rapport om barnfattigdomen i Sverige. För första gången på tio år syns en tydlig ökning av fattigdomen i Sverige. Det är en ökning med 10 000 barn sedan föregående mätning. Under 2008 levde 220 000 barn i fattigdom - det vill säga 11,5 procent av alla barn i Sverige. I Kalmar län handlar det om drygt 3 932 barn (8,7 procent) som lever i familjer med mycket låg inkomst.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.