ENLIGT OFFICIELLT sätt att räkna så värderas ett mänskoliv till 3 miljoner. 1980 beräknades viltolyckorna kosta samhället drygt 3 miljarder vilket i dagens penningvärde motsvarar 10 miljarder. Det innefattar samhällets kostnader för sjukvård, sjukskrivningar, polisinsatser, räddningstjänst med mera. Till detta kommer samhällskostnader för att ett antal jägare varje år dör och skadas i samband med älgjakten.
Att hålla den allt för stora älgstammen beräknades 2004 kosta skogsbruket 1,3 miljarder kronor. Vad görs då åt detta?
2005 krävde Skogsstyrelsen i en utredning en halvering av älgstammen bland annat i syfte att få ner antalet viltolyckor. Dessutom konstaterar Skogsstyrelsen att älgen förutom att den åsamkar skador på skogen för miljonbelopp genom sin betning också i hög grad påverkar den biologiska mångfalden.
VÄRDEFULLA LÖVTRÄD försvinner och älgens matvanor förändrar landskapsbilden genom att gran ersätter tall på allt fler marker. Lingon och blåbär blir allt ovanligare i våra svenska skogar vilket därför påverkar allemansrätten.
Skogsstyrelsen betalar årligen ut miljoner i bidrag till skogsägare så de kan hägna in lövskogsplanteringar som skydd mot älgarna. I Kolmården är det sådan foderbrist att älgarna svälter och älgkalvarna därför bara hinner upp till halva normalvikten innan vintern kommer.
Trafikverket har tvingats sätta upp viltstängsel för hundratals miljoner längs våra vägar och järnvägar som skydd mot älgarna. Trots alla dessa viltstängsel hör man nästan dagligen varningar för älgar i Radio Blekinge.
Allt fler skogsägare upplever att de har svårt att uppfylla skogsvårdslagens krav på grund av nuvarande älgförvaltning. I en utredning om en bättre älgförvaltning från 2009, beställd av regeringen, konstaterar man att markägarnas inflytande måste vara avgörande för beslut om älgstammens storlek eftersom markägaren har ansvaret att uppfylla kraven i skogsvårdslagen. Man oroar sig för att mångfalden och plurialismen i skogen försvinner.
FÖRRA ÅRET gjorde Skogsstyrelsen och flera stora företrädare för skogsbruket gemensam sak för att vända tallens vikande ställning i Götaland. I början av 1980-talet var det 20-25 procent tall som planterades och 2010 var det 2-3 procent. Resten, 97 procent, var gran. På flera håll har det höjts röster för att det ska bli tillåtit med fri avskjutning av älg för att skydda tallskogen. Även olika naturvårdsorganisationer börjar oroa sig för vad den allt för stora älgstammen ställer till med.
Hur har det blivit så här?
1938 GAV regering Svenska Jägarförbundet ett allmänt uppdrag att vara behjälplig och sakkunnig när det gäller viltvård. Enligt Jägarförbundet så började uppdraget redan i mitten av 1800-talet för man ville bygga upp en jaktbar viltstam.
I uppdraget från regeringen ingår att viltvården ska bedrivas på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden behålls och gynnas. Något man inte kan hålla med om att Svenska Jägarförbundet har levt upp till. Jaktintresset och en gammalmodig syn på viltvård har i stället helt fått dominera utan hänsyn till allt annat som finns i Sveriges skogar. Det mest anmärkningsvärda är att Jägarförbundet, som sedan 1938 har ett allmänt uppdrag från regeringen, aktivt driver opinion mot den av en helt enig riksdag beslutade rovdjurspolitiken och beslutet att den biologiska mångfalden ska behållas. Detta har lett till att vi i Sverige nu har världens största älg- och rådjursstam samtidigt som en del andra djur närmat sig utrotning.
Årligen får Svenska Jägarförbundet, 2 procent av Sveriges befolkning, 50 miljoner av regering för att bedriva viltvård samtidigt som de andra viltvårdande föreningarna får dela på en halv miljon.
FÖR DESSA pengar har Jägarförbundet 70-80 personer anställda med uppgift att påverka politiker, myndigheter, beslutsfattare och allmänhet medan de andra föreningarna får arbeta helt ideellt med dessa saker.
Följden har blivit att myndigheter och politiker av bekvämlighet och gammal hävd under 73 år, kanske ända sedan 1800-talet, litat på Svenska Jägarförbundet när man tagit beslut om viltvård och hur stor älgstammen ska vara. Något som nu med facit i hand visat sig varit helt fel.
Owe Nodmar
Naturskyddsföreningens representant i Viltförvaltningsdelegationen, Blekinge län
Älgen är Sveriges farligaste djur
Årligen sker cirka 5000 älgolyckor på Sveriges vägar. I samband med dessa olyckor skadas ungefär 800 personer mer eller mindre svårt och cirka 50 personer dör. De farligaste viltolyckorna är kollisioner med älg eftersom övrigt vilt oftast bara orsakar skador på fordonet. Att reparera en bil som krockat med älg kostar enligt försäkringsbolagen i genomsnitt 30000:- vilket innebär en total årlig reparationskostnad på 150 miljoner.Till detta kommer allt mänskligt lidande.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.