Bristerna inom elevhälsan är tyvärr anmärkningsvärda och tillgängligheten skiljer sig kraftigt mellan olika kommuner och huvudmän. Skolinspektionen presenterade nyligen en inspektionsrapport där de studerat elevhälsan i närmare 800 skolor. I rapporten konstaterades bland annat att mer än var tredje rektor inte anser att skolpsykologens tid räcker till för att möta elevernas behov och mer än var fjärde anser inte att kuratorns tid räcker.
En grundläggande förutsättning för att barn ska lära och ta till sig kunskap är att de mår bra och känner sig trygga. Skolan måste därför ha kapacitet för att stödja och hjälpa eleverna så väl i den kunskapsmässiga som i den sociala utvecklingen. Att ha duktiga lärare som stödjer och stimulerar eleverna är en grundförutsättning för lärande men för vissa elever är det inte tillräckligt. Stödet från en kurator, psykolog eller speciallärare är i vissa fall minst lika viktigt för att en elev ska må bra och nå goda resultat.
Elevhälsans personal består av skolläkare, skolsköterska, kurator, psykolog samt speciallärare/specialpedagog. Sammansättning av olika specialiteter som alla arbetar för att stödja elevernas utveckling har stora förutsättningar för att vara en positiv kraft i skolans arbete. Genom ett aktivt samarbete med skolans övriga personal kan de bidra med såväl kunskap som aktiva insatser för enskilda elever eller elevgrupper. Därmed kan de också avlasta de lärare som idag allt för ofta ensamma tvingas stödja elever med behov som sträcker sig långt utanför lärarens kompetensområde.
En välfungerande elevhälsa är särskilt viktig i en tid då den psykiska ohälsan bland barn och unga blir allt mer alarmerande. Allt fler ungdomar känner sig nere, har svårt att somna, har ont i magen eller i huvudet. Detta är en negativ utveckling som pågått under lång tid och svenska ungdomar mår idag sämre än sina jämnåriga i andra OECD länder. Särskilt illa är det för unga flickor.
Elevhälsan är ett viktigt skyddsnät för att tidigt observera och fånga upp barn och unga med psykisk ohälsa. Om problemen fångas upp i tid kan det förhindra en långsiktig negativ utveckling hos en enskild eleven och därmed bidra till ett bättre liv för honom eller henne. På sikt har detta även betydelse för att minska belastningen inom barn- och ungdomspsykiatrin.
I somras började den nya skollagen gälla alla Sveriges skolor.
I den nya skollagen skärps kraven på elevhälsan och elevernas rätt att vid behov få stöd och hjälp inte bara av skolsköterska utan också av kurator och psykolog. Den skärpta lagstiftningen följs nu av en ekonomisk satsning på elevhälsan. Resurserna ska huvudsakligen gå till att stärka tillgången till personal inom elevhälsan men också till att förbättra kunskaperna och uppföljningen av verksamheten. Idag saknas
till exempel tillförlitlig statistik och utvärdering av elevhälsans insatser.
Staten satsar hälften om kommunerna satsar sin hälft. Vår övertygelse är att satsningen
på elevhälsan kommer att få betydelse för elevernas lärande och sociala utveckling. Därmed bidrar vi till att fler elever får möjlighet att nå skolans mål och utvecklas till trygga individer.
Yvonne Andersson (KD) utbildningsutskottet
Annika Eclund (KD) Utbildningsutskottet
Anders Andersson (KD) Socialutskottet
Roland Utbult (KD) Socialutskottet
Emma Henriksson (KD) Socialförsäkringsutskottet
Lars Gustafsson (KD) Socialförsäkringsutskottet
650 miljoner kronor till elevhälsan
De kommande fyra åren satsar regeringen 650 miljoner kronor på elevhälsan. Idag är det inte ovanligt att elever tvingas vänta i flera dagar för att komma i kontakt med en skolsköterska eller i många veckor för att få träffa en skolpsykolog. Det är inte rimligt. Därför gör regeringen en stor satsning för att öka tillgängligheten och stärka kompetensen inom elevhälsan.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.