SVERIGE ska fortsätta att vara ett föregångsland för utbyggnad av IT- tekniken och ligga i framkant i det moderna samhället. Tillgången till snabbt bredband är en av grundstenarna för fortsatt tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Bredband är i dagens samhälle även en fråga om demokrati och rättigheter. Den service som erbjuds i dagsläget och kommande tjänster inom exempelvis entreprenörskap, vård och förvaltning kräver bredbandsuppkoppling för att fungera. Kommunikationen, som tidigare varit enkelriktad, går mot tvåvägskommunikation där konsumenten både konsumerar och producerar innehåll. Men de nedmonteringar som nu sker av kopparnätet, utan att det finns något som fungerar istället, innebär inte bara att servicen försvinner utan även säkerhetsrisker eftersom larm med mera inte fungerar. Det här skapar ilska och frustration, och konstigt vore det väl annars. Det är ett rimligt krav att kunna ringa.
Ungdomar använder det digitala nätet som ett verktyg i sin vardag för att kommunicera, spela spel och delta i olika events med mera. Många bor på landsbygden och är morgondagens entreprenörer. Men utan ett kraftfullt nät på landsbygden kommer de att flytta.
Intresset är stort. På många håll har föreningar gjort satsningar för sin egen bygd, exempelvis Eklångens bredband ekonomisk förening som startade sitt bygge 2004. Redan 2007 fanns ett bredbandsnät med 2 - 100 Mbit/s i båda riktningarna. I Tolgs sockenråd arbetar Tolgs Bredbandsförening för att alla som vill ansluta sig ska göra samma insats i arbete och pengar oavsett var man bor. Lindefallets byaråd började arbetet genom att bilda en datastuga 1998. De genomförde utbildningar för att visa datorernas möjligheter och sedan dess har ett energiskt arbete skett som bland annat gett Lindefallets bybor tillgång till TV genom bredband.
JA, EXEMPLEN är många på bra lösningar som fungerar lokalt. Gemensamt är att satsningarna har stärkt sammanhållningen och visat på vad förenade krafter kan utföra. Genom stort ideellt engagemang, kommunala och statliga aktörer, lokala entreprenörer samt olika finansieringslösningar har utbyggnaden kunnat genomföras. Och det är precis det som Hela Sverige ska leva menar är framgångsmodellen för att Sverige ska bli och fortsatt vara världsbäst på bredbandsutbyggnad.
Det är tid för nästa steg i satsningen för hela landet ska få tillgång till bredband. Ett viktigt verktyg är att införa ett bra gemensamt stöd för utvecklingen. De stöd som finns är alldeles för otillräckliga. Dessutom är de svåra för konsumenterna (byborna) att dra nytta av.
REGERINGEN har tillsatt 615 miljoner kronor extra till bredband, vilket meddelades i början av september 2011. Det är en bra start, men det krävs ytterligare cirka 3 miljarder kronor för att Sveriges byar ska få ett fullgott bredband.
Att ge hela Sverige bredband med de "digitala motorvägar" som det innebär kostar i storleksordningen 20 miljarder kronor. Det kan jämföras med satsningen på förbifart Stockholm som enligt budget kommer att kosta 28 miljarder kronor. Att satsa på digitala vägar i hela landet är lika angeläget.
Karl-Erik Nilsson,
Ordförande
Hela Sverige ska leva
Inez Abrahamzon,
Ordförande
Hela Sverige ska leva
Utan kraftfullt bredband stannar Sverige
Hela Sverige ska leva menar att varenda by ska ha tillgång till 100 Mbit/s senast år 2015 och samtliga hushåll 2020. Den utveckling som sker nu gör utbyggnaden akut. Statens ansvar att framtidssäkra bredbandsinfrastrukturen på landsbygden är central. Beslutet om att "släcka ned kopparnätet får katastrofala konsekvenser för många som verkar och bor i våra bygder om det genomförs som det påbörjats innan en fungerande ersättning finns. Det väcker oro och ilska och som måste tas på allvar. Telia har nu lovat att ordna telefonin och vi utgår från att de håller vad de lovar.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.