Vilken kristallkula har kommunen tittat i?

Skribenten undrar om kommunen tittat i en kristallkula för att förutspå behovet av industrimark.

Skribenten undrar om kommunen tittat i en kristallkula för att förutspå behovet av industrimark.

Foto: Leif R Jansson/TT

Debatt2018-09-07 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vimmerby kommun har några föga smickrande rekord: Smålands högsta kommunalskatt: 22,36 kronor och låg på fjärde plats bland listan över landets högst belånade kommuner: 93 900 kronor per invånare. Här kan man förvänta sig skola, vård och omsorg i världsklass. Verkligheten är en helt annan och då frågar man sig: Vart har våra skattepengar tagit vägen?

Näs: Från starten och fram till 2015 hade bolaget 42 miljoner kronor mer i utgifter än inkomster. Om man tar med koncernbidrag och aktieägartillskott för att kunna sälja det har det kostat oss cirka 50 miljoner kronor.

Krönsmon har hitintills kostat cirka 54 miljoner. Det kommer att kosta ytterligare 21 miljoner att färdigställa infart med mera. Sedan tillkommer el, fjärrvärme, fiber, gator och annat. Det lutar åt cirka 100 miljoner kronor.

Vilken kristallkula tittade kommunen i när man såg behovet av 200 000 kvadratmeter industrimark? Vi lämnade industrisamhället för många år sedan, mindre än tio procent av befolkningen får sin utkomst därifrån. De framtida arbetstillfällena ligger inom IT- och kunskapsföretag, service, handel och turism, kommunal/statlig förvaltning samt omsorg och sjukvård. Vi är en landsortskommun med jord och skogsbruk samt företag som förädlar de lokala råvarorna. Ingen av dessa verksamheter passar på Krönsmon.

Vimmerby fiber har utvecklats till ett ekonomiskt slukhål. Kommunen har lånat 60 miljoner och tar man med anslutningsavgifter och byalagsnät representerar det ett värde på cirka 80-85 miljoner kronor. Nu säljer kommunen nätet till sitt fiberbolag för 30 miljoner. Här gick 50 miljoner upp i rök. Budgeten de närmaste åren bygger på en förlust på över fyra miljoner som ska täckas av koncernbidrag från VEMAB. När det gäller fiberprojektet var nog grundorsaken att KS och ITSAM ville få till en fiberförbindelse med Kisa för att flytta kommunens dataavdelning. Genom att klä upp förslaget i Robin Hood-kostym och linda in det i ”fiber till alla” godkändes det. Här behövs en ”haveriutredning” för att beräkna kostnaden och göra omtag på IT-sidan.

På senare tid har kommunen lagt miljontals kronor på konsulter för att granska sin egen verksamhet. Vimmerby kommun har egen jurist, revisor, ekonomiavdelning, kommundirektör och två kommunalråd. Trots det åberopar man kompetensbrist!

Om man sedan lägger till ett antal förlustbringande genomförda eller beslutade fastighets- och tomtaffärer hamnar summan på närmare en kvarts miljard. Detta är mycket för en kommun med cirka 600 miljoner kronor i skatteintäkter per år. Fem procent av våra skatter.

Under förra mandatperioderna hade vi borgerlig valseger vilket borde innebära en balanserad marknadsekonomi och decentralisering. Det märkliga är att den moderatledda kommunstyrelsen har drivit en politik som närmast liknar gammal östeuropeisk planekonomi. Här verkar råda någon typ av ideologisk villervalla vilket möjligen kan förklara samarbetet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Är det någon av kommunalrådskandidaterna som har kraft, mod och samarbetsförmåga att sanera ekonomin? Tänker Moderaterna fortsätta spela på vänster planhalva?