SÄ kan skogsÀgare bidra till klimatnytta och artrikedom

I Sverige kommer den globala uppvÀrmningen att leda till fler stormar, mer regn och mer torka. Genom att bedriva ett hÄllbart skogsbruk och klimatanpassa sina skogar kan skogsÀgare i Kalmar lÀn sÀkerstÀlla skogens framtida vÀrde och samtidigt bidra till bÄde klimatet och den biologiska mÄngfalden, skriver Jonas Eriksson, skogsbrukschef pÄ Holmen Skog.

"Vi mÄste alltsÄ försöka bruka skogen pÄ ett sÀtt som bÄde skapar stor klimatnytta och frÀmjar den biologiska mÄngfalden. Och det Àr lÀttare sagt Àn gjort, för det finns mÄlkonflikter mellan de tvÄ vÀrdena", skriver Jonas Eriksson.

"Vi mÄste alltsÄ försöka bruka skogen pÄ ett sÀtt som bÄde skapar stor klimatnytta och frÀmjar den biologiska mÄngfalden. Och det Àr lÀttare sagt Àn gjort, för det finns mÄlkonflikter mellan de tvÄ vÀrdena", skriver Jonas Eriksson.

Foto: Agnes Nyström

Debatt2025-02-20 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

De senaste Ären har vi sett hur klimatförÀndringarna har lett till olika sorters extremvÀder runt om i vÀrlden. I Sverige kommer uppvÀrmningen att leda till fler stormar, mer regn och mer torka. Det betyder att vi skogsÀgare mÄste rusta skogarna att stÄ emot klimatförÀndringarna. HÀr behöver vi ta hÀnsyn till hur klimatet och den biologiska mÄngfalden pÄverkar varandra.

KlimatförÀndringar ger nÀmligen försÀmrade livsmiljöer för olika vÀxter och djur, och de urholkade ekosystemen skapar i sin tur mer gynnsamma miljöer för skadedjur som kan ta död pÄ andra arter. Samtidigt pÄverkar en minskad biologisk mÄngfald klimatet negativt. NÀr skogens ekosystem skadas sÄ minskar nÀmligen kolinbindningen i vÀxter och mark.

Vi mÄste alltsÄ försöka bruka skogen pÄ ett sÀtt som bÄde skapar stor klimatnytta och frÀmjar den biologiska mÄngfalden. Och det Àr lÀttare sagt Àn gjort, för det finns mÄlkonflikter mellan de tvÄ vÀrdena.

Å ena sidan krĂ€ver klimatet att vi bedriver ett aktivt skogsbruk, eftersom vĂ€xande trĂ€d binder in mer koldioxid Ă€n fullvuxna trĂ€d och eftersom förnybar skogsrĂ„vara kan ersĂ€tta fossila alternativ. Å andra sidan kan skogsbruk pĂ„verka den biologiska mĂ„ngfalden negativt, dĂ„ vissa arter inte trivs sĂ„ bra i den mer intensivt brukade skogen.

Lösningen Àr att vidareutveckla metoder för att öka naturvÀrdena i skogen. Insatser för biologisk mÄngfald bör planeras inom ett större geografiskt omrÄde och syfta till öka tillgÄngen pÄ just de livsmiljöer det Àr brist pÄ. Exempel pÄ insatser Àr att genomföra kontrollerade brÀnder för att skapa brÀnd död ved eller att Äterskapa vÄtmarker.

DĂ€rutöver behöver skogsĂ€gare klimatanpassa skogarna. Klimatzonerna flyttar 5–10 kilometer norrut varje Ă„r, vilket innebĂ€r att den skog som planteras i dag ska klara ett helt annat klimat om 50 Ă„r.

Vid plantering bör rĂ€tt trĂ€dslag placeras pĂ„ rĂ€tt plats utifrĂ„n de ökade riskerna för stormfĂ€llning, torka, översvĂ€mning och trĂ€dslagsspecifika skadegörare. Det ger en större trĂ€dslagsvariation och mer motstĂ„ndskraftiga skogar. 

Vid skörd bör miljöhÀnsyn lÀmnas. SÀrskilt viktigt Àr att lÀmna kantzoner intill vattendrag i syfte att förhindra slamtransport vid kraftig nederbörd. Kortare perioder med tjÀlad mark medför ocksÄ att bÄde ny metodik och ny teknologi behöver utvecklas sÄ att skogsÀgare ska kunna avverka och leverera virke till industrin under hela Äret utan att orsaka markskador.

Genom att bedriva ett hÄllbart skogsbruk och klimatanpassa sina skogar kan skogsÀgare i Kalmar lÀn sÀkerstÀlla skogens framtida vÀrde och samtidigt bidra till bÄde klimatet och den biologiska mÄngfalden.

Jonas Eriksson, Skogsbrukschef pÄ Holmen Skog