Debatt: Privat skogsägande för långsiktig hållbarhet

För den stora allmänheten är skogen en del av Sverige, något vi alla med självklarhet ska kunna ta del av. Det är en plats där man kan vandra, springa, njuta av en picknick med familj och vänner eller ett skogsbad i tystnad. Därtill är skogen grunden till vårt välstånd, ryggraden i vår ekonomi, basen för en levande landsbygd.

Debatten blir, som så ofta, en smutskastning mellan två läger som väljer att tolka fakta på olika vis. I en bransch där alla är överens om att förnybara resurser är bättre än de icke förnybara är forskarvärlden delad i vad som är sanning om det bästa för miljön – en helt orörd skog eller en som förvaltas aktivt efter gällande regler.

Vår förhoppning är att du, liksom vi, vill att skogen ska fortsätta vara en plats som ger en grund för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det vill säga att man kan fortsätta bedriva ett aktivt friluftsliv i en skog där biologisk mångfald samsas med skogsbruk som ger en god ekonomi åt ägaren, det lokala samhället och Sverige som helhet. 

Sveriges Jordägareförbund och vår regionala förening Mellersta Götalands Jordägareförening består av privata jord- och skogsägare. I vårt land finns ungefär 320 000 privata skogsägare. Cirka 75 procent av landets skog ägs antingen genom enskilt ägande eller privata aktiebolag. Våra medlemmar är privatpersoner som sköter sin skog efter eget huvud och hjärta och följer de regler som staten satt upp. Ofta avlöser den ena generationen den andra, det den ena planterar skördar den andra för att sedan plantera nytt och låta en tredje generation bruka vidare. 

Naturen är levande. Vi kan enkelt följa en årscykel på en åker där man sår och ser hur det som växer under sommaren skördas på hösten för att skickas till kvarnar och vidare till butik.  Träden tar längre tid på sig med en livscykel på 60-80 år. Därför upplevs förändringen så mycket större när ett område går från pelarskog till ny plantering och skogspromenaden ser annorlunda ut. Träden har blivit virke som ska användas till husbygge, kläder, blöjor, munskydd –  listan är lång. 

Vi som arbetar med och i skogen älskar vår skog och vill se den växa både för att den är vacker och för att den är en del av vår lön. Vi gör det med hänsyn till skogens arter, kulturmiljöer och friluftsliv. Vi gör det för lönsamhet och för att våra barn ska ta vid där vi slutar. Vid avverkning sparar skogsägare frivilligt fem procent av sin mark och tar i genomsnitt 10 procent extra hänsyn, till exempel för vattendrag eller värdefulla områden i skogen. Det är bra för den biologiska mångfalden. (Källa: SCB och Riksskogstaxeringen.) 

Vi ser med oro på hur den politiska kartan flyttas åt en mer och mer statligt förvaltad skog. Hur ideella intressen kan styra över företagande genom regler som formulerats av dem som inte ser den hållbara helheten. Livslång ägarkunskap körs över av politiker som vart fjärde år behöver vara tillräckligt populära för att väljas om. Nya propåer kommer både från vår egen regering och från EU. 

Ta med dig en vidgad vy nästa gång du ger dig ut i naturen. Låt oss markägare fortsätta bedriva en livskraftig ekonomisk verksamhet på landsbygden och i kommande generationer kunna vårda skogen med långsiktig hållbarhet, både social, ekologisk och ekonomisk.