Orosmoln tornar upp sig i Kalmar län

"Vi ser hur flera orosmoln tornar upp sig. I Sveriges Ingenjörers lönestatistik står det klart att löneskillnaderna mellan specialister och chefer har ökat kraftigt de senaste åren. När incitamenten att bli specialist är för svaga väljer många bort den karriären. Det försvårar rekryteringen av spetskompetens för företagen", skriver Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer.

"Vi ser hur flera orosmoln tornar upp sig. I Sveriges Ingenjörers lönestatistik står det klart att löneskillnaderna mellan specialister och chefer har ökat kraftigt de senaste åren. När incitamenten att bli specialist är för svaga väljer många bort den karriären. Det försvårar rekryteringen av spetskompetens för företagen", skriver Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2025-07-02 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kalmar län och Sverige har länge varit stolta över ingenjörer i framkant. Men om det inte lönar sig att bli specialist eller att doktorera så har vi stora problem.

Sverige har länge varit en stolt tekniknation. Våra ingenjörer har stått för banbrytande innovationer, vi har haft tekniska lärosäten i framkant och världsledande företag.

I Kalmar län finns det framgångsexempel som Linnéuniversitetet och företag som Oskarshamns kärnkraftverk och Södra Skogsägarna. Bland annat så forskar ingenjörer på Linköpings universitet tillsammans med Tekniska verken på hur överskottsel kan bidra till ett mer stabilt och hållbart energisystem.

Om Sverige fortsatt ska vara en stark tekniknation behöver vi ha världsledande ingenjörskompetens. Arbetsgivarna uttrycker ofta brist på just spetskompetens, inte minst inom den gröna och digitala omställningen.

Vi ser hur flera orosmoln tornar upp sig. I Sveriges Ingenjörers lönestatistik står det klart att löneskillnaderna mellan specialister och chefer har ökat kraftigt de senaste åren. När incitamenten att bli specialist är för svaga väljer många bort den karriären. Det försvårar rekryteringen av spetskompetens för företagen.

Ett annat orosmoln är att antalet svenska doktorander inom teknik har minskat med 36 procent sedan 2010. En förklaring är att det inte lönar sig ekonomiskt att doktorera. Den ingenjör som väljer bort ett jobb i näringslivet för att doktorera får spendera fem år med en mycket lägre lön. Efter disputation blir lönen i genomsnitt bara några hundralappar högre än för den som inte disputerat.

Det innebär att det blir en hög efterfrågan på disputerade ingenjörers expertis, som blir svår att möta. Situationen är allvarlig för Linnéuniversitetet, Oskarshamns kärnkraftverk och Södra Skogsägarna – precis som för hela Sveriges kompetensförsörjning.

Utmaningen är svår att lösa med arbetskraftsinvandring. Det säkerhetspolitiska läget har bidragit till att allt fler tjänster kräver säkerhetsprövning. I vissa fall är det endast svenska medborgare som kan rekryteras.

Såväl Kalmar län som hela Sverige behöver fler svenska ingenjörer med spetskompetens. Det måste löna sig bättre att bli specialist och att doktorera. Sveriges tillväxt och välstånd står på spel.